”Viktig testanläggning för biobränsle riskerar rivning utan ny finansiering”

2020-07-15 13:30  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Anläggningen LTU Green Fuels i Piteå skulle kunna användas för att tillverka och testa inhemskt biodrivmedel från skogsindustrins restprodukter. Men om inga nya pengar skjuts till riskerar hela anläggningen att rivas. Det menar sex debattörer, bland annat Birgitta Bergvall-Kåreborn som är rektor vid Luleå tekniska universitet.

90 procent av biodrivmedlen som används i Sverige i dag importeras, trots att vi har både råvara och teknik för egen tillverkning. En tillgänglig anläggning som kan spela stor roll i övergången till skogsbaserade bränslen är LTU Green Fuels i Piteå.

Anläggningen har kostat drygt 300 miljoner kronor att bygga upp men riskerar nu att rivas, mycket beroende på att industrin med nuvarande lagstiftning inte kan räkna hem kommersiell produktion av biodrivmedel från skogsrester.

Ett av Sveriges miljömål är att växthusgasutsläpp från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Den pågående elektrifieringen räcker inte för att nå detta ambitiösa och viktiga mål, utan det krävs också att transportsektorn ytterligare ökar sin användning av biodrivmedel.

Reduktionsplikten – kravet på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel – som infördes 2018 har skyndat på minskningen av utsläppen av växthusgaser i Sverige, men det finns inga krav på råvarans ursprung. På grund av detta är cirka 90 procent av de biodrivmedel som i dag används i Sverige importerade som råvara eller färdig produkt, i huvudsak baseras de på använd frityrolja.

Läs mer: Sunpines nya talldieselfabrik ökar produktionen med 50 procent

Reduktionsplikt är bra, men då kravnivåerna är låga under lång tid framgent krävs ytterligare instrument för att stimulera till investeringar. För att industrin ska kunna investera i storskalig biodrivmedelproduktion i Sverige krävs styrmedel som ger en långsiktighet och förutsägbarhet vad gäller biodrivmedlens värde. Kompletterande lagstiftning och långsiktiga styrmedel kan skapa detta.

Stor potential till inhemsk tillverkning

När den internationella efterfrågan på biodrivmedel ökar finns en stor och outnyttjad potential i redan tillgänglig råvara – skogsindustrins restprodukter och spill.

För vissa skogsrester är tekniken för omvandling till drivmedel utvecklad till en avancerad nivå, men behöver anpassas för att få ned den tekniska risken till en nivå som kan accepteras av investerare. Det är här LTU Green Fuels i Piteå kommer in.

Med mindre ombyggnationer kan anläggningen användas för att demonstrera omvandling av olika typer av biomassa eller infångad koldioxid till hållbara drivmedel för luftfart, vägtransporter, sjöfart och även ersättning av fossila drivmedel i spårbunden trafik som inte är elektrifierad. Kostnaden för dylika demonstrationer är flera hundra miljoner kronor lägre än alternativkostnaden i ett projekt där man bygger en helt ny anläggning.

Läs mer: Hybridflygplanet ska ta upp till nio personer

LTU Green Fuels storlek gör det också möjligt att ta fram de testresultat som behövs som underlag för en tillförlitlig dimensionering av riktigt stora produktionsanläggningar. Anläggningen kan dessutom producera tillräckligt stora mängder drivmedel – hundratals ton per år – för att möjliggöra relevanta fälttester med fordon. Alla nödvändiga miljöprövningar och tillstånd finns redan på plats.

Sedan 2004 har LTU Green Fuels processanläggningar och infrastruktur byggts upp till en kostnad av drygt 300 miljoner kronor. Nu riskerar allt detta att gå till spillo.

Riskerar rivning

Anläggningen, som ägs av Luleå tekniska universitets holdingbolag LTU Holding AB, har genom åren nyttjats för forskning, teknikutveckling och teknikverifiering. Vi anser att LTU Green Fuels har en strategisk betydelse för Sverige, och att den skulle kunna sänka kostnaderna väsentligt för den aktör som vill skala upp en inhemsk produktion av biodrivmedel, men det är inte rimligt att ett universitet ensamt har ansvaret att säkra denna infrastruktur.

Läs mer: Så mycket bättre batterier krävs för att elflyget ska lyfta

Anläggningen är nu kallställd men kommer att rivas om det inte går att hitta en långsiktig lösning, där offentlig basfinansiering kompletteras av medel från näringslivet för utvecklings- och forskningsprojekt.

En säkrad finansiering av LTU Green Fuels låga baskostnad ger en tydlig signal om att staten och industrin menar allvar med omställningen till ett fossilfritt energisystem. En rivning skickar en lika stark signal i motsatt riktning.

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor för Luleå tekniska universitet.

Björn O. Nilsson, landshövding i Norrbottens län.

Nils-Olov Lindfors, regionråd, Region Norrbotten.

Gry Holmgren Hafskjold, vd för LTU Business.

Rikard Gebart, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet.

Fredrik Granberg, projektledare i energiteknik vid Luleå tekniska universitet, platschef för LTU Green Fuels.

Mer om: Biodrivmedel LTU

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt