”Vi har nått gränsen för sol- och vindkraft”

2017-11-08 07:21  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Klimatmålen kräver helt enkelt kärnkraft som en stabil komponent i Sveriges energiförsörjning, skriver Michael Klein, Anders Nilsson, Erik Dahlquist och Torsten Dilot.

Stoppet på Gotland för utbyggnad av vindkraft och solkraft är en indikation på att utbyggnaden av förnybar icke planerbar energi har nått sitt maximum för att vårt elsystem ska kunna fortsätta vara både leveranssäkert och stabilt.

Under sommarhalvåret, när behovet av effekt och elektricitet är ganska lågt, sker normalt de årliga underhållen på våra kärnkraftverk. I och med att reaktorer redan ställts av för gott ser vi nu bevis på att elmarknaden är extra känslig för även planerade driftavbrott. Man har till och med fått starta upp det fossileldade Karlshamnsverket, vilket normalt bara sker vintertid under pressade lägen.

Hur rimmar detta med målen i Energikommissionens betänkande ”Kraftsamling för framtidens energi” till regeringen?

För Sveriges industrier är det av yttersta vikt att landets elkraftsanläggningar varje dag vid varje tidpunkt kan leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt. Trots det finns fortfarande en stor osäkerhet kring den framtida energi- och elförsörjningen i Sverige, och efter att betänkandet har lämnats har det varit ganska tyst om slutsatserna från både politiskt håll och media.

I betänkandet anges en gemensam färdplan för en övergång till ett helt förnybart elsystem, det vill säga en fossilfri elproduktion.

Sveriges energisystem består redan i dag av en mix av klimatneutrala energikällor såsom vattenkraft, kraftvärme (främst biobränsle), kärnkraft samt vindkraft, vågkraft och solkraft. Under den stora omställningen av produktionen av elkraft under 70- och 80-talen ersattes oljeberoendet med kärnkraft. Dagens fossilfria elproduktion, baserad på cirka 90 procent bas- och reglerkraft och cirka 10 procent väderberoende kraft, är ett resultat av denna omställning.

Stabiliteten i det svenska elnätet i dag beror just på att vattenkraft, kraftvärme och kärnkraft utgör 90 procent av baskraften i det svenska elnätet. Tillsammans hanterar dessa kraftslag störningar på nätet, såsom blixtnedslag eller industrianläggningar som startar/stängs ner. Ersätts delar av baskraften med till exempel vindkraft som är väderberoende, medför detta att elsystemets förmåga att hantera störningar kraftigt reduceras. Konsekvensen av detta kan bli fler strömavbrott och därmed en minskad leveranssäkerhet med stora konsekvenser för Sveriges industrier.

Redan 2020 kommer sex av ursprungliga tolv reaktorer vara stängda. Det finns en tanke att vattenkraften ska täcka upp behovet av baskraft, det vill säga att man ökar vattenkraftsproduktionen men utan att bygga ut den. De större variationerna av vattennivån riskerar att medföra erosionsskador längs älvstränderna samt en negativ påverkan av växt- och djurliv längs älvarna.

För att även i framtiden garantera en trygg och säker elförsörjning vid fortsatt utbyggnad av elproduktion, behöver man fastställa hur mycket planerbar produktion som krävs för att möta upp industrins behov. Ett elsystem med en stor andel icke-planerbar elproduktion ställer både nya och förändrade krav. Den teknik som krävs för att uppfylla dessa nya krav är dock inte färdigutvecklad och är belagd med stor osäkerhet.

Varför föreslår Energikommissionen en nedmontering av ett redan klimatneutralt elsystem, för att ersätta det med ett system med en större andel variabel och mer osäker elproduktion?

Om Sverige ska nå upp till det långsiktiga klimatmålet om netto nollutsläpp av växthusgaser till 2045, ska vi följa de råd som FN:s klimatpanel ger. Det innebär ett införande av en optimal mix av förnybar energi och kärnkraft i första hand. I dag är Sverige oberoende av import av energi. En kraftig utbyggnad av väderberoende elproduktion, kombinerat med en reducerad tillgång till baskraften vattenkraft, kraftvärme och kärnkraft, kommer få motsatt effekt på det politiska målet hundra procent förnybart. Sverige blir då under vissa kalla perioder beroende av fossilt producerad elkraft från andra länder för att kunna säkerställa sitt elbehov.

Klimatmålen kräver helt enkelt kärnkraften som en stabil komponent i Sveriges energiförsörjning. Vi menar också att förändringen av Sveriges energipolitik i stället bör vara att tydligt uppmuntra växlingen från en fossilberoende fordonsflotta till en fossilfri fordonsflotta, där fordonen drivs av elektricitet, vätgas och/eller biobränslen. Det skulle tydligt bidra till Sveriges klimatmål.

Michael Klein, Energiingenjör

Anders Nilsson, Energiingenjör

Erik Dahlquist, Professor i Energiteknik

Torsten Dilot, Competence Area Manager Energy

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL