”Vi borde kopiera Israels satsning på privata inkubatorer”

2014-11-11 05:37  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Israels innovationssatsning visar hur man får nya företag att växa. Ge oss några procent av det statliga riskkapitalet så kan vi testa om deras system för inkubatorer fungerar i Sverige, skriver Björn Varnestig på Flemingsberg Science.

Våren 2014 reste ett antal svenska företag, företagsinkubatorer, vetenskapsparker och innovationsorganisationer till Israel. Vi imponerades alla över det faktum att man övergått från offentliga till privata inkubatorer. Det är särskilt intressant ur ett svenskt perspektiv, inte minst nu när Vinnova är på väg att sjösätta ett nytt nationellt inkubatorprogram som förbjuder stöd till vinstdrivande inkubatorer.

I Israel erbjuds privata företagsinkubatorer att söka ett femårigt kontrakt, som innebär att staten kraftigt växlar upp inkubatorns egen satsning så att nya företag så snabbt som möjligt utvecklas till ett läge där tekniken och affären kan utvärderas.

Den privata inkubatorn delar ägandet med grundarna i respektive bolag och statens insats ges som ett lån med återbetalning av royalty när bolagen nått marknaden. Inkubatorn förutsätts sedan fortsätta att investera i ett urval av de bästa företagen, normalt i syndikering med andra riskkapitalister. På så sätt lyckas man bejaka behovet av statliga medel i såddfasen och samtidigt bejaka behovet av privat styrning och medfinansiering i samma fas.

En bra kombination har det visat sig. Sedan starten 1991 fram till och med 2013 har 1 850 bolag startats inom programmet. Den statliga finansieringen har varit motsvarande 5,4 miljarder kronor, och den privata investeringsvolymen motsvarande över 30 miljarder kronor.

I Sverige har vi många väl fungerande komponenter i vårt innovationssystem. Högskolorna har innovationskontor och holdingbolag. Det finns offentligt finansierade inkubatorer över hela landet, samt stöd från olika myndigheter och organisationer.

Trots denna mångfald har de företag som bildas svårt att växa till fler än en handfull anställda. Det beror huvudsakligen på att det saknas mekanismer för att attrahera såddkapital och erfarna entreprenörer till företagens riskabla tidiga faser. Detta gör det i sin tur svårt att nå fram till bevis för att affären håller tekniskt och affärsmässigt och nå de stora resurser som behövs för att skapa industrier.

Problemet med bristande såddfinansiering kan lösas på två principiellt helt olika sätt.

  • Ett sätt är att kraftigt utvidga den offentliga finansieringsapparaten. Då slussas medlen ut efter beslut av offentligt finansierade tjänstemän, med de risker det innebär bland annat för politisk styrning bort från det rent affärsmässiga. För att minska dessa risker kan syndikering med privat kapital krävas, men det löser inte problemet med tidig såddfinansiering där risken är störst.
  • Ett annat sätt är att locka fram det privata kapitalet och de erfarna entreprenörerna genom att minska risken enligt den israeliska modellen. Statens insats blir då hävstången som förstorar de privata investeringsbesluten till en nivå som innebär att man kan bevisa affären och bli investeringsbar för det reguljära riskkapitalet. Genom en kraftfull initial investering kan man attrahera erfarna entreprenörer tidigt, och fokusera på utveckling av teknik och marknad i stället för att ständigt söka nya medel.

Nyckeln är att få med sig de privata investerarna från början, och låta dessa fatta investeringsbesluten.

Varför inte pröva detta genom att ge grupper av privatinvesterare möjlighet att under fem år finansiera 20 nya företag med 1 miljon kronor per företag, med en statlig medfinansiering i form av royaltylån på 5 miljoner kronor per företag? Privatinvesterarna ansvarar då för affärsutveckling i egen regi, eller i samarbete med en befintlig inkubator.

Ett prov med till exempel tre sådana grupperingar skulle innebära en privat investering på 60 miljoner kronor och en offentlig hävstång på 300 miljoner kronor. Resultatet skulle kunna bli utvärderingsbart efter tre till fyra år och vara vägledande för den framtida svenska innovationsstödsmodellen.

Ta några procent av de 10 miljarder kronorna i statligt riskkapital som finns för att se om inte detta väl prövade koncept kan fungera även i Sverige.

Björn Varnestig, vd Flemingsberg Science

 

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt