”Vi betalar redan mer för att åka bil i städerna”

2019-10-30 13:28  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

REPLIK. Att köra bil i stadsmiljö är redan mycket dyrare än på landet. Förutom fordonsskatten tillkommer trängselavgifter, parkeringskostnader och ökad bränsleförbrukning på grund av köer, skriver Konrad Baginski.

Författaren till debattartikeln ”Låt bilarnas position avgöra fordonsskatten”, förordar ökad övervakning för att ändra på skatteuttaget för fordon. Det är beklämmande och samma idéer har för bara någon vecka sedan publicerats i Norge.

Det finns en rad omständigheter som gör att landsbygden troligen inte skulle vinna särskilt mycket på ett sådant system. Förklaringarna är flera om vi ser till privatpersoner och resande med bil.

Till att börja med skulle ett positionsbaserat system sannolikt vara dyrt att implementera, även om det skulle kunna byggas så att det aldrig avslöjar eller lagrar var ett fordon befunnit sig så är risken stor att klåfingriga myndigheter skulle vilja veta allt om var människor befinner sig. Det hotar den fria rörligheten.

Går att förstå

Dagens system är enkelt, vi betalar en fast skatt per år, avgift tas ut vid några specifika punkter såsom infarter till Stockholm och Göteborg, samt vid förbrukning av fordonsbränsle eller el, det går att förstå och på förhand veta priset. Vi kan som individer minska skatteuttaget genom att skaffa en bil som förbrukar mindre energi. Det gäller såväl boende i städer som boende på landet.

Knappt nio miljoner av Sveriges invånare bor i tätorter, större eller mindre. Approximativt kan man säga att de flesta ärenden och jobb ligger i närheten av boendet.

Det är en mycket liten grupp som i praktiken skulle gynnas av att en stor majoritet fick betala in högre fordonsskatt. Den mycket lilla delen av befolkningen skulle få en till synes lägre skatt, men det är inte alls säkert eftersom skatten till syvende och sist måste tas någonstans ifrån och en idé med skatter är att alla ska bidra.

Jämn hastighet

Redan i dag har landsbygdsboende fördelar när det gäller transporter. Låt oss leka med tanken att en person på landsbygden har ungefär 30 km till sitt arbete. Många som bor i förorterna runt våra största städer har lika långt och dessa är många fler än de på landsbygden.

För den som bor på landsbygden, tar resan kanske 25-30 minuter i jämn hastighet och med få stopp. För den som bor i en stad kan motsvarande resa ta allt från 40 minuter till 75 minuter, med stopp, köer och rödljus. För fordon med förbränningsmotorer kan bränsleförbrukningen bli upp till dubbelt så hög som för den som kör på landsväg. På så vis betalar den som kör i stadstrafik redan upp till dubbla skatten för samma distans.

Runt våra största städer finns trängselskatter, eller vägavgifter som också är en pålaga vilket landsbygdstrafiken inte har. Parkeringskostnader är en faktor för stads- och tätortsboende, något som nästan aldrig förekommer på landsbygden. I stadsmiljö betalar många både för parkering vid sitt boende, samt vid sin arbetsplats eller där de gör ärenden. På många parkeringsavgifter utgår moms, så även här tar staten in skatt.

Ur detta perspektiv finns klara kostnadsfördelar i både tid och rena pengar för de som bor på landsbygden samtidigt som skatteuttaget är differentierat utan avancerade system.

Dras till varandra

Trots dessa fördelar lyckas inte landsbygden locka till sig fler. Sannolikt därför att människor dras till varandra och där det sker något, alltså tätorter, byar och städer. Det skulle troligen behövas ett ändå ojämnare skattesystem för att minska trycket på stadstrafiken, och öka intresset för landsbygden. Men det är svårt att tro att det är möjligt genom att bara öka prisskillnaden.

För att visa på skatteeffekten har jag gjort ett förenklat räkneexempel över vad resa med bil till arbetet kan kosta på landet, respektive i en stad.

  • Räkneexempel landsbygd. 30 km enkel väg, 2 enkla resor.
  • Enkel väg: 30 minuter, bränslekostnad bensin 32,55 kr (7,0l/100km, 15,50 kr/l)
  • Trängselskatter: 0 kr
  • Parkering: 0 kr
  • Kostnad för en dag: 65,10 kr. Varav skatt för bränsle cirka 40 kr (62 procent)
  • Summa skatter 40 kronor

 

  • Räkneexempel stadsmiljö. 30 km enkel väg, 2 enkla resor.
  • Enkel väg: 50 minuter. Bränslekostnad bensin (1,5x7,0l/100km, 15,50 kr/l) 48,83 kr.
  • Trängselskatter: 25 kr/resa
  • Parkering på arbete: 75 kr, parkering hemma 15 kr (momsfritt i vissa fall)
  • Kostnad för en dag: 237,65 kr varav skatt för bränsle cirka 60,55 kr (62 procent), trängselskatter 50 kr samt moms på parkering 15 kr
  • Summa skatter cirka 125 kronor

Skatteuttaget för likvärdig situation och resa är redan i dag drygt tre gånger så högt i stadsmiljö som på landsbygden.

Avslutningsvis vill jag framföra att transporter är en mycket central del av människors liv och vardag, för att träffa varandra och för att göra affärer. Därför är billiga och effektiva transporter viktiga, inte enkom för dem som verkar på landsbygden, utan för alla.

Konrad Baginski, ingenjör

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt