Opinion

”Vätgasen är värd en offensiv satsning”

Mattias Bäckström Johansson är energipolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

DEBATT. Vi vill satsa 100 miljoner kronor årligen på att lyfta vätgastekniken i Sverige. Fler pilotanläggningar och en vidareutveckling av tekniken kan göra vätgasdrift möjlig för såväl lättare som tyngre vätgasfordon, skriver Mattias Bäckström Johansson (SD).

Vätgas och bränsleceller har hittills mest kommit till användning i industrin, men börjar nu bli allt vanligare som fordonsbränsle. Bränsleceller kan även ersätta dieseldrivna elgeneratorer, som används som reservkraft på sjukhus, i serverhallar och liknande. En fördel gentemot diesel är att vätgas kan lagras i princip hur länge som helst. En annan av vätgasens stora fördelar är att dess enda utsläpp är rent vatten.

Vätgas kan utvinnas ur exempelvis förnybara energikällor eller ur den i stort sett koldioxidfria och stabila kärnkraften. Vätgas och bränsleceller har potential att ge människor, världen över, bättre livsförutsättningar, samtidigt som naturens resurser tas tillvara på ett mer effektivt sätt och det ekologiska fotavtrycket per capita minskar.

Det är därför glädjande att det nu ser ut att våras för vätgasen. Globalt, inte minst i Europa, sker betydande satsningar på vätgastekniken.

Ger arbetstillfällen

The Fuel Cells and Hydrogen Joint Undertaking, beräknar i en aktuell studie att vätgas kan möta över 20 procent av efterfrågan på energi och ge 5,4 miljoner arbetstillfällen i Europa till år 2050.

I Suldal i Norge planeras en av världens största vätgasfabriker, som ska drivas helt på förnybar vattenkraft. På en sträcka i norra Tyskland har ett första vätgaståg börjat rulla och vätgasstationerna är där betydligt mer vanligt förekommande än i Sverige. I Japan finns närmare 100 tankställen och i Sydkorea satsas stort på fler vätgasmackar. Sist men inte minst aviserar nu även Kina ett ambitiöst mål om 100 000 bränslecellsbilar till 2025 och omfattande satsningar på vätgasdrivna fordon i lokaltrafik.

Både teknik- och infrastrukturmässigt går det således, internationellt sett, starkt framåt för vätgasen. En del hävdar rentav att det stora genombrottet för tekniken sker just nu.

Lovande energibärare

Avsaknaden av politisk vision och vilja i Sverige gör dock att det finns en stor risk att vi hamnar på efterkälken. Därför är det angeläget att istället satsa offensivt på denna lovande energibärare. Ett gradvis minskat beroende av fossila bränslen i transportsektorn är en god ambition och teknikens och marknadens utveckling mot mer el- och vätgasdrift är självklart något positivt.

De närmast obefintliga satsningarna från statligt håll avspeglas i det ringa antalet vätgasstationer i Sverige. Under 2018 avstod regeringen från att underteckna en EU-deklaration om ett tungt forskningssamarbete för att utveckla vätgas och bränsleceller som energikälla. Samtidigt säger sig regeringen vara positiv till vätgas och har en uttalad vilja att minska koldioxidutsläppen.

Vi har sedan länge insett potentialen i el- och vätgasdrift och stödjer utvecklingen av laddinfrastruktur för elbilar. I riksdagen går vi dessutom i spetsen och föreslår en offensiv svensk vätgasstrategi om 100 miljoner kronor årligen. Det är en satsning som syftar till ett lyft för vätgastekniken i Sverige genom fler pilotanläggningar och en vidareutveckling av tekniken för såväl lättare som tyngre vätgasfordon. Något som är en förutsättning för att Sverige inte ska ytterligare halka efter i denna accelererande utveckling.

Mattias Bäckström Johansson

Sverigedemokraternas energipolitiska talesperson