"Trimmad kärnkraft frestar på säkerheten"

2011-01-25 07:57  
Fyra generationer av kärnenergi. Foto: Casl

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Med uppskruvad effekt och trimmade marginaler i våra reaktorer ökar kraven på exakta beräkningar för att inte säkerheten ska äventyras, skriver kärnenergiforskarna Imre Pázsit, Christophe Demazière, Henryk Anglart, Tomasz Kozlowski och Anders Nordlund.

I debattartikeln ”Dags att bygga nya reaktorer” skriver Ane Håkansson med flera om satsningen på nästa, fjärde generationen kärnkraft. Vi delar artikelförfattarnas glädje över att kärnteknisk forskning åter är i fokus. Vi är också överens med dem om att brid- och transmutationsteknik är en viktig förutsättning för ett framtida långvarigt utnyttjande av kärnenergi. Frågan är dock om de nationella satsningarna på kärnteknisk forskning ska koncentreras i en enda utvald teknik, för att ”kunna återta den kärntekniska tätpositionen”?

Det är avgörande med mångfald och en förutsättningslös forskning när det gäller att hitta hållbara och uthålliga reaktorkoncept och vägar för framtida kärnteknik. Om man tittar på kärnteknikutvecklingen och kompetensbehovet i Sverige under de nästkommande åren, så är det viktigt att vi inte glömmer bort våra existerande reaktorer.

De nya reaktorer som kommer att byggas den närmaste framtiden i västvärlden, inklusive Sverige, kommer att vara av typ Gen-III+ (samma kategori som Finlands nybygge). Dessutom kommer vi att ha våra nuvarande reaktorer av Gen-II typ i drift flera decennier till. Det pågår en stor satsning på att höja effekten och på att modernisera våra nuvarande reaktorer. Säker drift av dessa reaktorer och säkerhetsanalys av effekthöjningarna är en utmaning för den kärntekniska forskning och utveckling och kommer att behövas en lång tid framöver.

Nyskapande forskning kan framgångsrikt bedrivas inom både existerande och framtida reaktorer. Inom kärnteknisk forskning, vare sig Gen-II, III eller IV, är det ett grundläggande problem att kunna göra noggranna reaktorberäkningar, det vill säga kunna beräkna alla viktiga storheter, neutronfördelning, värmebalans, vattenflöde med mera.

Dessa beräkningsmetoder genomgår en mindre revolution för närvarande. Användandet av så kallad multifysik, kombinerad med dagens datorkraft, möjliggör simulering av reaktorers beteende under alla möjliga driftlägen med enastående precision och utan tidigare begränsningar. Detta öppnar tidigare oanade möjligheter för bättre design, ekonomi och säkerhetsanalys av reaktorer av alla generationer. Detta faktum gör att USA, landet som lanserade begreppet Gen-IV reaktorer, gör nästa stora forskningssatsning inom just detta område. Sverige har redan en tätposition på området; sådana metoder har använts vid Chalmers och KTH för säkerhetsgranskning av effekthöjningarna av svenska reaktorer. Denna forskning gynnar dessutom Gen-II, III och IV systemen samtidigt, den är alltså inte begränsad till en enda reaktortyp.

Det är därför angeläget att nästa stora satsning i Sverige görs på reaktorsimulering och multifysik. Den behövs både för att hålla balans mellan forskning som är koncentrerad till framtida reaktorer, och forskning som omfattar dagens reaktorer, samt för att hålla balans mellan koncept- och materialutveckling å ena sidan och reaktormodellering/beräkningar å andra sidan.

Det finns annars stor risk att den nationella kompetensen snabbt urholkas och att Strålsäkerhetsmyndigheten står utan tillgång till oberoende expertis för att göra säkerhetsbedömningar av effekthöjningar och förlängd livstid på våra svenska reaktorer.

Imre Pázsit
Professor i reaktorfysik, Chalmers

Christophe Demazière
Docent i nuclear engineering (eller: reaktorteknologi), Chalmers

Henryk Anglart
Docent i reaktorteknologi, KTH

Tomasz Kozlowski
Biträdande lektor i kärnkraftsäkerhet, KTH

Anders Nordlund
Docent i nukleär teknik, Chalmers

Läs mer: "Det är dags att bygga ny kärnkraft"

Läs mer på Casl.gov 

Mer om: Debatt Energi

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt