"Tillverka elbilar som passar för en eller två personer"

2022-08-10 08:44  
Per Kågeson, miljöforskare, samt elbilen Lightyear 0 - ett bra exempel på en elbil som faktiskt pressat energiförbrukningen i motsatsen till alla stora suvar, menar han. Foto: IVA/Lightyear

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

SLUTREPLIK. Tågen genererar bara cirka 9 procent av antalet passagerarkilometer i inrikestrafiken. Trots hög beskattning och lägre medelhastighet föredrar många bilen framför intercity-tågen, skriver miljöforskaren Per Kågeson.

Karin Svensson Smith (MP) håller med om huvuddragen i min artikel. Men hon använder sin replik till påståenden om att stora satsningar på tåg är viktigare än att energieffektivisera bilarna. Hon bortser därvid från att de senaste årtiondenas stora satsning på tågtrafiken haft ringa effekt på trafikarbetets fördelning på transportslagen. Järnvägssektorn konsumerar cirka 40 procent av de resurser som staten lägger på transportsektorn men genererar bara cirka 9 procent av antalet pas-sagerarkilometer i svensk inrikestrafik och knappt 20 procent av godstransportarbetet, inklusive den del av utrikes transporter som sker på svenska vägar, banor och svenskt vatten. Enligt myndig-heten Trafikanalys motsvarar de skatter och avgifter som belastar tågoperatörerna bara cirka 8 procent av statens kostnader för infrastrukturen.

Karin Svensson Smith vill därutöver satsa flera hundra miljarder av skattemedel på höghastighets-tåg därför att det enligt hennes uppfattning är trångt på spåren mellan de tre storstadsregionerna. Miljöpartiet hävdar att det är meningslöst att satsa på ny kärnkraft för att det tar för många år in-nan den bidrar till omställningen men bortser från att det tar ungefär lika lång tid att bygga ut hög-hastighetsbanorna. Det är dessutom tveksamt om de senare alls får någon effekt på utsläppen när vägtrafiken och flyget hunnit elektrifierats eller använder vätgas och andra elektrobränslen. Om man snabbt vill höja kapaciteten hos tågtrafiken vore det bättre att satsa på längre gods- och pas-sagerartåg.

Karin Svensson Smith hävdar vidare att min hypotes om svårigheten att minska biltrafiken saknar vetenskapligt stöd. Jag vill påminna om att FFF-utredningen för cirka tio år sedan, utan empiriskt stöd och utan att föreslå särskilt långtgående åtgärder, hävdade att bilflottan och trafiken kunde minska med 20 procent. Istället har den ökat ungefär lika mycket. Även i tätbefolkade områden står bilen för en mycket hög andel av persontrafiken. Omkring 40 procent av svenskarna har tillgång till sommarstugor till vilka man inte alltid kommer med kollektivtrafik, och många storstadsbor använ-der bilen för att ta sig ut ur staden till bär- och svampmarker, skridskoisar, skidspår, ridanläggning-ar, marinor och golfbanor. Trots hög beskattning och lägre medelhastighet föredrar dessutom många bilen framför intercitytågen på sina långresor.

Professor Mats Alaküla anser att ”fordonstillverkarna kämpar väldigt hårt för varenda tiondels pro-cent av energieffektivitet som går att komma åt genom konstruktionsförändringar”. Om detta är sant måste man konstatera att en del lyckas väldigt mycket sämre än andra, eftersom skillnaden i elförbrukning är stor mellan modeller i samma storleksklass. För de sämsta är avståndet till kon-ceptbilarnas förbrukning enorm. Det betyder att en betydande del av den tekniska potentialen inte används.

Mats Alaküla hävdar att det blir svårt, på gränsen till omöjligt, att etablera de många snabbladd-ningsstationer som behövs om alla bilar har begränsad räckvidd. Men man behöver beakta att alla bilister inte samtidigt befinner sig på långresor och att en stor del av dem väldigt sällan kör dagse-tapper på mer än 30 mil. För dem som ofta kör långa sträckor eller använder bilen i arbetet kan det vara rationellt att ha ett stort batteri som medger lång räckvidd. Men de flesta klarar sig bra med ett mindre batteri förutsatt att de kan boka tid för snabbladdning under de fåtaliga långresorna. Fordonstillverkarna bör därför erbjuda varianter med olika stora batterier.

Men allra längst kommer man om bilen har låg vikt, lågt rullmotstånd och god aerodynamik, dvs allt det som suvarna saknar. Suvarna är ett mode som tillverkarna lanserade för cirka 25 år sedan i syfte att tjäna mer på varje kund. Istället för att fortsätta att satsa på dem borde fordonsindustrin se till att konsumenterna kan välja energisnåla elbilar i de mindre storleksklasserna. I Sverige består 70 procent av hushållen av en eller två personer. Tillverka elbilar som passar dem!

 

Per Kågeson, fil. dr. i miljö- och energisystemanalys

Mer om: Debatt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt