Opinion

”Tänk om jag inte varit pacifist”

Greenpeace-aktivisterna Lauri Myllyvirta, Anna Sjöwall och Isadora Wronski vid Ringhals vid intrånget 2012. Foto: Greenpeace
Kärnkraftverket Ringhals. Foto: Scanpix
Greenpeaceaktivisten Isadora Wronski.
Ett antal aktivister från Greenpeace tog sig en morgon i oktober för ett år sedan över de yttre avspärrningarna till kärnkraftverket Ringhals. Foto: Greenpeace/Scanpix
Polisen på plats efter intrånget på Ringhals 2012. Foto: Scanpix

DEBATT. Sverige har några av världens äldsta och farligaste kärnkraftsreaktorer. Oberoende experter rekommenderar att de ska stängas av säkerhetsskäl. Jag skulle inte kunna leva med mig själv om jag inte gjort allt som stod i min makt för att försöka förhindra det värsta från att ske, skriver Greenpeaceaktivisten Isadora Wronski om varför hon tog sig in och låg gömd på Ringhals i 28 timmar.

Jag både jobbar med och engageras av energifrågor.  Det gör att jag till skillnad från de flesta andra kan bevaka kärnkraftsfrågan ingående. Jag läser rapporter från Strålsäkerhetsmyndigheten, deltar i EU-möten i Bryssel, pratar med forskare och folk som har jobbat eller jobbar med kärnkraft på olika sätt.

Jag har även träffat människor som drabbats av kärnkraftskatastrofen i Fukushima. Människor vars familjer splittrats sedan de tvingats skicka iväg sina barn till olika släktingar för att de inte ska fortsätta exponeras för strålning.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här