”Sverige missgynnar startupföretagens patentintressen”

2020-09-09 12:30  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Sverige har valt en egen väg när det gäller rättegångar om patent. Det har inte gynnat landets kapitalsvaga aktörer, skriver Peter A Jörgensen och Kjell Jegefors.

Inom ramen för den svenska innovationspolitiken uppmärksammas inte reglerna som styr patenträttegångar.

Många internationella organisationer skriver ingående rapporter om just rättegångsreglerna. Här påpekas att reglerna styr styrkeförhållandena mellan de tvistande parterna, och reglerna bestämmer också rättssäkerheten för olika aktörer.

Det bristande intresset i Sverige har fått stora negativa konsekvenser.

Nya produkter och processer kräver ofta omfattande investering innan de når marknaden. Några måste skyddas med patent för att företag eller finansiärer ska våga investera i dessa.

Detta är särskilt tydligt inom exempelvis inom life science och high techområdena. I Sverige söker universitetsforskare, startupföretag och uppfinnare årligen omkring 3 000 patent i Sverige och Europa. Vilket värde har dessa patent?

Om dessa ansökningar ska ha något värde måste rättsinnehavaren, det vill säga patentägaren, ha ekonomiska resurser att hävda sin rätt. I Europa visar studier att en tredjedel av rättsinnehavarna under en treårsperiod har blivit utsatta för intrång i immateriella rättigheter.

Bara en tredjedel av dessa har drivit frågan till rättegång. Vi lämnar här de nya regler som gäller för stämning av allmän åklagare under brottsbalken. Dessa infördes 1 september. Här har reglerna ändrats marginellt och vi tror effekten blir måttlig.

Vad kostar en svensk patenträttegång?

Mellan 1 och 10 miljoner kronor per part. Den förlorande parten, ofta den ekonomiskt svage, utdöms dessutom att betala den vinnande partens rättegångskostnader. Det är förståeligt att en kapitalsvag part mycket sällan stämmer ett etablerat företag. Det är än mer ovanligt att de vinner.

Tyskland och England har utvecklat metoder för att minska parternas rättegångskostnadsrisk. Här vet båda parter tidigt den maximala kostnaden, som de kan dömas att betala för den vinnande parten för att täcka dennes advokatkostnader.

Med kännedom om kostnadsrisken har de kapitalsvaga aktörerna vågat driva fler tvister till rättegång. Antalet rättegångar har markant ökat i dessa länder, och samtidigt har kvaliteten på förlikningar som initierats under rättsprocessen förbättrats.

Det betyder att patentskyddet och de kapitalsvagas ställning har stärkts i dessa länder.

Internationella organisationer har visat ett stort intresse för rättegångsreglerna.

Europeiska kommissionen, World Intellectual Property Organization, WIPO, bland många, har studerat dessa frågor. Sammanfattningsvis har de kommit fram till att reglerna för rättegångar är en grundpelare i ett patentsystem, kostnadsfördelning har en fundamental betydelse, tidsutdräkten till det rättsliga utslaget har stor betydelse samt att data för jämförelse mellan olika system saknas.

Hur är det i Sverige? Tre regeringsuppdrag har genomförts under de senaste tio åren. Utredarna har koncentrerat sig på den bristande kompetensen hos både de mindre företagen och de offentliga stödorganisationerna.

Regelverket vid patenträttegångar har inte berörts. Att det svenska regelverket inte är rättssäkert för kapitalsvaga aktörer nämns inte. Andra studier av det svenska systemet har varit mycket få.

Ett strålande undantag är den studie som gjordes inom Ratio som visade att domstolsprocesserna i Sverige var exceptionellt utdragna jämfört med andra europeiska länder. Till den delen har studien redan givit praktiska effekter i den svenska domstolshanteringen.

Enligt vår uppfattning är det fundamentalt att reglerna för patenträttegångar uppmärksammas inom ramen för den svenska innovationspolitiken.

Att Sverige regelmässigt missgynnar innovationssamhällets viktigaste nyckelspelare – startupföretagen, universitetsforskare och uppfinnare – betyder att nationen missar möjligheter.

Den nationalekonomiska effekten kan vi inte bedöma, men den är inte svår att förstå. Dessa frågor kommer att behandlas inom ramen för forsknings- och innovationspropositionen under hösten.

Vill våra riksdagsledamöter ge dessa nyckelspelare en rimlig möjlighet att lyckas och medverka till en utvecklad innovationspolitik så kan de visa det i höst.

 

Peter A Jörgensen

Kjell Jegefors

Ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare verksamma vid Styrelsen för teknisk utveckling (STU).

 

Mer om: Debatt Patent

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt