"Svensk infrastruktur ligger 30 miljarder back"

2010-11-09 10:06  
"År av eftersatt underhåll har lett till underhållsskulder på mer än 30 miljarder kronor bara inom det statliga väg- och järnvägsområdet", skriver Håkan Westerlund, Centrum för Drift och Underhåll, KTH. Foto: Scanpix

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Genom att snåla med underhållet av vägar och räls har Sverige byggt upp en "skuld" på 30 miljarder kronor. Vår nya Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd borde se till att satsningarna inte stannar vid brandkårsutryckningar, enligt Håkan Westerlund på KTH.

<p>Förra vinterns snökaos visade tydligt på konsekvenserna av eftersatt underhåll. Regeringens utredare Per Unckel presenterade nyligen 13 punkter, som ska hindra framtida tågkaos. Men den nya infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd måste se till, att de föreslagna åtgärderna också kompletteras med en mer långsiktig strategi. </p> <p>Problemen med stillastående godstrafik fick inte alls samma uppmärksamhet som persontrafiken förra vintern. Industrin tvingades i många fall dra ner på produktionen i brist på insatsprodukter och svenska exportföretag drabbades av leveransproblem. </p> <p>Vissa industrier är extremt beroende av järnvägstransporter och tvingas relativ fort till produktionsstopp om transporterna ej fungerar. Förra vinterns snökaos ledde till överfulla lager hos många företag och uteblivna leveranser för kunderna. Om problemen upprepas är risken stor för ändrade transportmönster, till exempel överflyttning av transporter till vägarna. Men det kan även få andra konsekvenser som behov av större lagerhållning, övertidskostnader för godshantering med mera. Det handlar alltså om indirekta kostnader för förseningar, som sannolikt är väsentligt högre än de tre miljarder kronor, som de 83 000 förseningstimmarna bedömts kosta förra vintern. </p> <p>Det borde vara en självklarhet för politikerna att vårda svenska folkets investeringar i den gemensamma infrastrukturen. År av eftersatt underhåll har lett till underhållsskulder på mer än 30 miljarder kronor bara inom det statliga väg- och järnvägsområdet. </p> <p>I dag blir det alltmer av "brandkårsutryckningar" och felavhjälpande underhåll istället för långsiktig underhållsplanering. Detta leder till förseningskostnader, som ligger långt över kostnaden för planerade underhållsinsatser.</p> <p>Trafikverkets beting från regeringen att effektivisera sin verksamhet innebär sannolikt, att 3-4 miljarder kronor skall frigöras. Om bara 1 procent av dessa medel gick till forskning skulle det ge långsiktigt positiva effekter.</p> <p>Med målmedvetna forsknings- och underhållsatsningar på transportinfrastrukturen skulle Sverige kunna bli ett föregångsland och exportera know-how. Exportrådet har redan fått uppdraget att studera detta av Trafikverket. </p> <p>Politiska ambitioner gör för närvarande att den spårbundna trafikvolymen ökar kraftigt, cirka 10 procent på fem år, medan underhållsinsatserna minskar i ungefär motsvarande omfattning. Denna ekvation går självfallet inte ihop. </p> <p>Trafikverket har idag en fyrstegsprincip för att utveckla transporterna. Här framgår, att det endast i fjärde hand ska utföras nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. De tre andra stegen går på att genom inte minst förbättrad drift och underhåll öka kapacitet och effektivitet i transportsystemen. Denna princip innebär naturligtvis, att satsningar på långsiktigt underhåll är avgörande. </p> <p>Per Unckels 13 punkter för en säkrare tågtrafik föreslås därför kompletteras med att:

  • Ändra offentliga budget- och anslagsregler så att underhållsfonder tillåts byggas upp.
  • Tillåta (privat) lånefinansiering av offentlig infrastruktur och därmed öppna för att offentlig-privat-samverkan (OPS) får ett reellt genombrott.
  • Öronmärka anslag till långsiktiga forskningsprogram inom drift- och underhåll.

Håkan Westerlund
Centrum för Drift och Underhåll, KTH

Mer om: Debatt Järnväg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt