”Svensk industri måste bli smartare”

2014-09-16 07:36  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. De tekniska förutsättningarna finns för en industriell revolution. Men det behövs riktade resurser till allt från utbildning till högskoleforskning och utveckling. I Tyskland har Angela Merkel satsat närmare två miljarder kronor på forskning och utveckling kring Industri 4.0, skriver Mats Friberg, vd Siemens PLM.

Frågan om återindustrialisering har den senaste tiden blivit allt hetare i västekonomierna. Att flytta hem tillverkningen till Sverige verkar vara rätt väg för att säkra tillväxten i den globala konkurrensen och samtidigt öka arbetstillfällena för ingenjörer. Men om vi ska kunna göra det måste den svenska regeringen satsa resurser på industriell innovation.

Faktum är att vi står inför en fjärde industriell revolution (efter ångmaskinen, elektriciteten och elektroniken). Visionen är smarta fabriker där varje produkt själv styr hur den ska produceras – genom att den taggats med information om vad den ska innehålla och att den kommunicerar med lager, maskiner och styrsystem.

I Tyskland har regeringen insett att Industri 4.0 är en förutsättning för att kunna möta den hårdare internationella konkurrensen som kombineras med kortare produktlivscykler och ökade krav på kundanpassning. Angela Merkel har avsatt närmare två miljarder kronor på forskning och utveckling kring Industri 4.0.

Även i Sverige har politikernas intresse för tillverkningsindustrin ökat och många pratar om återindustrialisering. Men frågan har inte fått speciellt stort utrymme i valdebatten och vad gör regeringen rent konkret?

För att kunna konkurrera med låglöneländernas produktion och flytta hem tillverkningsindustrin behöver vi smarta fabriker med effektiva systemstöd. Detta kräver satsningar på FoU för att knyta ihop de industriella IT-flödena för produktutveckling och tillverkning.

En undersökning som Siemens PLM har låtit genomföra visar att 40 procent av svenska industrier i dag inte arbetar med sådan parallell produktutveckling. 43 procent säger dessutom att kunskapen kring produktionen helt eller delvis finns hos enskilda medarbetare.

Det här är ett allvarligt hot, såväl mot Sverige som nation som mot enskilda företag. För Sverige är industrin grunden för en stabil tillväxt och det är viktigt att behålla en ledande position och ligga i utvecklingens framkant.

Annie Lööf uttalade sig vid ett flertal tillfällen (bland annat i Almedalen i somras) om att tillverkningsindustrin är ryggraden i svensk ekonomi och att hon vill satsa på att stärka denna. Ändå har det ännu inte hänt så mycket och på sluttampen av valrörelsen kom frågan i skymundan. Om svensk industri ska ha någon reell chans i den globala konkurrensen måste den regering som nu bildas ta itu med frågan på allvar.

För att framtidssäkra svensk industris konkurrenskraft måste enskilda medarbetares kunskap systematiseras, manuella processer elimineras och stöd införas för parallell produktutveckling. De tekniska förutsättningarna finns för en industriell revolution, men då räcker det inte att bara prata. Svensk tillverkningsindustri behöver ett ökat fokus och riktade resurser när det gäller allt från utbildning till högskoleforskning och utveckling ute på företagen.

För vår nya näringslivsminister måste en prioriterad fråga vara att avsätta medel för forskning och till konkreta utvecklingsprojekt kring Industri 4.0.

Mats Friberg, vd Siemens PLM

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt