Opinion
Stormig debatt om klimatet
DEBATT. Debatten om klimatet som Ny Teknik publicerade för två veckor sedan har fått många att reagera starkt. "Kör inte mot enkelriktat och chansa" och "Man kan inte dra de slutsatser som debattörerna gör" är några av rösterna.
<p>I en debattartikel i Ny Teknik den 29/9 påstår Pehr Björnbom och Carl-Gustaf Ribbing med förvissning att klimatkänsligheten ligger på 0,6°C för en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären, vilket är långt under det IPCC uppskattat som ett troligt intervall (2-4,5°C).</p> <p>Deras påstående bygger på en studie av Spencer och Braswell, men de senare är mycket mer försiktiga i sina uttalanden. De skriver att det inte är uppenbart hur deras uppskattningar ska kunna användas för att uppskatta den långsiktiga klimatkänsligheten. Detta är, klargör de, "långt från ett löst problem". Man kan alltså helt enkelt inte dra de slutsatser Björnbom och Ribbing gör. </p> <p>Att uppskatta ett värde på klimatkänsligheten är komplicerat. När jorden värms upp kan atmosfären hålla mer vattenånga, det förstärker den initiala uppvärmningen eftersom vattenånga är en växthusgas. Isar smälter, vilket också stärker uppvärmningen, eftersom jordens reflektion av solstrålning minskar. Även molnen kan förändras, och detta är den stora osäkerhetsfaktorn. Det är därför IPCC anger ett intervall inom vilken klimatkänsligheten troligen ligger. För att ta fram det spannet har forskarsamhället använt sig av många olika metoder och sökt samstämmighet mellan dem. Bland annat använder man sig av beräkningar med klimatmodeller, den klimatkänslighet som krävs för att jorden skulle komma in och ut ur istider och hur jordens klimat svarar på vulkanutbrott. Det är till exempel väldigt svårt att förklara hur jordens temperatur kan variera med så mycket som fem grader (eller mer) mellan en istid och en icke-istid om klimatkänsligheten är så liten som en grad eller mindre. </p> <p>Det finns studier som pekar på både högre och lägre klimatkänslighet än vad IPCC angett som troligast och exakt hur känsligt klimatet är vet vi inte. Nya studier behöver alltid tid för granskning innan de accepteras, och forskningen kring klimatets känslighet för ökade halter av koldioxid behöver fortsätta. Men inget av det som Björnbom och Ribbing för fram gör att det finns skäl att ändra uppfattning. </p> <p>Det vore egendomligt att på grundval av endast en studie, med alla osäkerheter den innehåller, förkasta decennier av forskning inom området. </p> <p>Christian Azar, professor, energi och miljö, Chalmers.</p> <p>Patrick Eriksson, docent, global miljömätteknik, Chalmers.</p> <p>Michael Tjernström, professor, meteorologi, Stockholms Universitet.</p> <p>Magnus Westerstrand, doktorand, tillämpad geologi, Luleå Tekn. Univ.</p>