”Stoppa utvisningar av it-specialister”

2016-12-05 10:16  
Clarence Crafoord, vd Centrum för rättvisa och Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare. Foto: Hamid Ershad Sarabi, Orlando G. Boström

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Det råder stor brist på it-specialister i Sverige. Samtidigt utvisas dessa eftertraktade personer trots både rätt kompetens och ordnade jobb. Systemet för arbetskraftsinvandring fungerar inte, skriver Maria Rankka och Clarence Crafoord.

Att Sverige är öppet för arbetskraftsinvandring är bra för såväl arbetsmarknaden som vår konkurrenskraft. Vårt högspecialiserade näringsliv, men också vår offentliga sektor, har stora behov av kompetens. Det är därför glädjande att det på senare år har blivit lättare att arbetskraftsinvandra till Sverige och att det är arbetsgivarna som avgör om det finns ett behov och inte tjänstemän i staten. Trots att mycket har förbättrats ser vi problem i hur lagstiftning och regelverk tillämpas och skapar onödiga hinder och byråkrati.

Sverige måste ha som uttalad ambition att locka hit och behålla kompetens från hela världen. En viktig förutsättning är att ärenden om arbetstillstånd handläggs på ett ändamålsenligt, effektivt och rättssäkert sätt. På senare tid har ett antal fall uppmärksammats som visar att systemet inte fungerar och att vi utvisar personer med eftertraktad kompetens och ordnade jobb.

Det handlar om arbetskraftsinvandrare som försörjer sig själva och bidrar till tillväxt och utveckling men som utvisas ur Sverige på svaga och i vissa fall direkt felaktiga grunder. Det uppmärksammade utvisningsbeslutet gällande stjärnprogrammeraren Tayyab Shabab är bara ett av många exempel på hur snett det kan gå.

Centrum för rättvisa har i en rapport granskat 450 beslut om utvisning som överklagats till domstol 2015 och 2016. Undersökningen visar tydligt att lagen inte fungerar som den är tänkt.

Granskningen visar att människor som har jobb och försörjer sig själva inte sällan utvisas på grund av bagatellartade fel och misstag som beror på arbetsgivaren. Andra utvisas på grund av att deras tjänst inte har utannonserats i enlighet med vissa formkrav. I 20 fall har arbetskraftsinvandrare till och med utvisats utan stöd i lag med hänvisning till att ansökningarna om förlängt uppehållstillstånd kommit in någon dag för sent.

Följderna av dessa misstag, som ofta oavsiktligt begåtts av arbetsgivaren, är oproportionerliga och drabbar både arbetskraftsinvandrare och arbetsgivare hårt. Det här regelsystemet ställer, som vilket annat system som helst, krav på att rimliga tolkningar görs.

Granskningen visar också att migrationsdomstolarna i stor utsträckning har accepterat Migrationsverkets strikta rättstillämpning trots att Migrationsöverdomstolen – som är slutinstans – ännu inte har satt ner foten på ett tydligt sätt. Migrationsverkets strikta rättstillämpning grundar sig på en alltför långtgående tolkning av en dom från Migrationsöverdomstolen från 2015, som avsåg en utlänning som inte beviljades förlängt arbetstillstånd eftersom hon hade haft en månadslön som inte uppfyllde det grundläggande försörjningskravet på 13 000 kronor.

Om inte Migrationsverket eller domstolarna öppnar för en mer nyanserad och ändamålsenlig tolkning av lagen måste lagstiftaren agera snabbt för att komma till rätta med den rättsosäkra situation som har uppstått.

Men i stället för att lösa grundproblemen och hjälpa företag att göra rätt från början så har regeringen tillsatt en utredning för att skärpa reglerna. Det finns därför en överhängande risk att någon form av arbetsmarknadsprövning återinförs. Det betyder att företagen själva inte anses trovärdiga i att avgöra vilka behov de har av att anställa en viss kompetens.

Det riskerar också att förlänga handläggningstiderna, vilket inte minst kommer att drabba alla företag som behöver IT-specialister, som är den enskilt viktigaste kategorin av arbetskraftsinvandrare till Sverige. Bristen på IT-specialister uppskattas i dagsläget till 30 000 personer och väntas fördubblas år 2020 om inget görs. För att vi ska fortsätta att ligga i den teknologiska framkanten och vara konkurrenskraftiga krävs alltså att vi förmår locka hit arbetskraft och behålla den.

Många av de talanger som svenska bolag vill rekrytera har en global arbetsmarknad och många erbjudanden. Tar de inte väl hand om dem och har vi i Sverige inte rimliga processer för att ta emot dem och deras familjer kommer de i slutändan välja att arbeta i ett annat land.

Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare

Clarence Crafoord, vd Centrum för rättvisa

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt