”Stick hål på myterna om svensk forskning”

2012-08-25 07:30  
Gert Nilson, Forskningsdirektör i stålindustrins branschorganisation, Jernkontoret. Foto: Anna Thorell/Jernkontoret.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Alla drivs av nyfikenhet och ingen forskare är fri eller obunden. I den nya propositionen som kommer i höst måste regeringen avliva myterna och satsa på forskning där vi har chans att utveckla genombrott till innovationer, skriver Jernkontorets forskningsdirektör Gert Nilson.

MYT 1: Fri forskning är fint.

Forskning är per definition analys av kända data för sökande av ny kunskap. Forskning som följer vedertagen systematik är god forskning, oavsett avsikt och inriktning i övrigt.

Ibland används ”fri” tillsammans med ”långsiktig” som en ursäkt för att inte nå resultat. När man stöter på problem är det en bekväm utväg att sätta målet högre och på längre sikt.

”Fri” används också i samband med ”oberoende”. Men hur många forskare är ”oberoende” av andras beslut om pengar och utrustning?

MYT 2: Nyfikenhetsdriven forskning och behovsmotiverad forskning är olika saker.

De första forskarna vi känner till var astronomer. På den tiden kom livsbetingelserna ”från himlen”: Regn eller sol, storm eller stiltje styrde människornas möjligheter till överlevnad.

Idag stimuleras nyfikenheten av moderna behov. Men någon mystisk ”nyfikenhet” som inte utgår från mänskliga behov finns inte.

Och precis som vädret, är sambanden mellan ny kunskap och innovationer mycket komplexa.

Forskning inom stötbiomekanik till exempel, är viktig för att vi ska få bättre skydd i trafiken. Men för att ta fram ett skydd som gör nytta måste man också veta vilka olyckor som faktiskt inträffar, och vem de drabbar. Det spelar ingen roll hur biomekaniskt bra ett skydd är om det är dyrt, obekvämt eller fult, för ingen kommer att använda det. Det är alltså bara när forskaren i stötbiomekanik finns i en miljö som kan ta hand om forskningsgenombrottet, som det blir en innovation.

MYT 3: Det finns något som heter svensk forskning.

Ett svenskt universitet är inte något homogent utan består av separata, självständiga forskargrupper. En forskare känner sannolikt många kollegor från andra universitet runt om i världen liksom detaljerna i deras forskning, men sannolikt inte vad gruppen i korridoren bredvid ägnar sig åt.

På det viset har Sverige tusentals ”mini-universitet” som är ”forskningsnoder” i den globala akademin. Varje sådan nod har några grunduppgifter. En är förstås att ta fram ny kunskap. En annan är att sprida denna kunskap till studerande vid det egna universitetet. En tredje är att sprida kunskapen till det omgivande samhället.

Om man nu tänker sig att varje nod vore ”fri”, styrd bara av någons ”nyfikenhet” skulle alltså den kunskap svenska universitet förmedlar bero bara på enskilda forskares intresse, inte alls vad studenter och samhälle behöver. Blir det bra?

Svaret är nej.

Det är förstås mycket klokare att inrätta starka forskningsnoder i miljöer där vi redan är starka på andra sätt. Då kan vi dra fördel av den kunskapen och föra genombrotten vidare till innovationer.

Att svenska forskare bidrar till vetenskapliga genombrott som blir innovationer och därmed pengar någon annanstans är förstås också viktigt, men om staten kastar alla sina pengar efter sådan inomvetenskaplig ”kvalitet”, utan att snegla på vad det svenska samhället, näringslivet och de svenska studenterna behöver för att utvecklas så kan det bara beskrivas som ett slöseri med skattemedel.

Därför måste regeringen i den kommande propositionen satsa på strategiska innovationsprogram som skapar starka svenska noder i globala forskningsgemenskaper inom områden där Sverige är starkt och kan bli starkare. Om satsningarna är tillräckligt visionära, tydliga och långsiktiga, så kommer det att attrahera och generera den kvalitet vi strävar efter och dessutom göra Sverige rikare.

Gert Nilson, Forskningsdirektör i stålindustrins branschorganisation Jernkontoret

Teknologie doktor i åkandeskydd i bil, Chalmers

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt