”Statliga stödsystemet till nya bolag har krackelerat”

2014-03-25 05:21  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Mer statliga pengar skulle gå till att hjälpa nya smarta bolag över tröskeln men det har blivit precis tvärtom. Resultatet blir färre tillväxtföretag som kan ge jobb och välfärd i framtiden, skriver Lars Bengtsson, affärscoach LEAD och Stefan Lindeberg, oberoende rådgivare.

Sverige har gjort sig känt för ett av världens bästa stödsystem för att får fram nya och innovativa företag, men tyvärr håller detta system på att krackelera.

Under hösten 2011 tilldelade Näringsdepartementet extra medel till Innovationsbron för att stärka inkubatorsystemet. Inkubatorerna tog till sig nya tankesätt och har på olika sätt justerat sina arbetssätt för att få snabbare och bättre resultat.

I bolagens tidigaste fas ligger fokus helt på problemlösning, att i en intensiv dialog med kunderna säkerställa att idén håller innan man lägger energi på att utveckla den vidare. Syftet med en ”verifiering” är att snabbt ta reda på om det går att bygga en skalbar affärsmodell för den idé man har.

Det säger sig självt att det råder stor osäkerhet i den här tidiga fasen och därför är det ytterst svårt att få tillgång till privat kapital. Det som möjligen är positivt är att behovet av kapital också är begränsat, finansieringen ska initialt täcka ett antal resor, ett antal telefonsamtal och entreprenörernas uppehälle under ett fåtal månader.

När satsningen från Näringsdepartementet sjösattes år 2011 fanns det möjlighet att söka finansiering för Kommersiell verifiering. I nästa steg kunde ytterligare offentlig finansiering sökas genom så kallad Insats mot Royalty (ImR), detta tillskott kopplades till ett avtal om där staten på sikt skulle kunna få tillbaka pengarna med avkastning om bolaget lyckades.

Både Kommersiell verifiering och Insats mot Royalty sågs som försteg till eventuella ägarkapitalinvesteringar från både statliga och privata aktörer och skapade en effektiv finansiering av projekt/bolag tillsammans med inkubatorernas affärscoachning.

Vid årsskiftet 2011/2012 slogs Innovationsbron samman med Almi Företagspartner. Syftet var bland annat att avsätta en större del av statens riskkapital till tidig fas och att göra det enklare för entreprenörerna att hitta den finansiering deras projekt behöver.

I praktiken har det dock blivit svårare istället!

Finansieringsprodukterna som tidigare var samlade hos Innovationsbron är nu till del helt avvecklade och till del utfördelade på flera aktörer. För några typer av företagande finns nu ingen riktigt tidig finansiering att söka. Det gäller till exempel tekniska idéer som startats ur näringslivet eller ur statliga forskningsinstitut.

Hur blev det på det här sättet?

De ekonomiska förutsättningar som Almi fått ger inte utrymme för det man ville med den sammanslagna organisationen. Inom Almi har därför Kommersiell verifiering avvecklats. Produkten finns nu istället hos universitetens Innovationskontor, men kan bara användas för de idéer sprungna ur universitetsmiljöerna. Insats mot Royalty finns fortfarande tillgängligt hos Almi, men bara för de bolag som tänker sig att söka ägarkapital från Almi. Det blev därmed mindre pengar till färre bolag i tidig fas.

De så viktiga markandskompletterande statliga investeringarna i form av ägarkapital som hanteras av Almi riktas nu i betydande omfattning in mot investeringar i senare fas där sannolikheten är högre för god avkastning , men om stödet minskar till riktigt tidiga bolag kommer färre bolag nå till denna fas.

De förändringar som skett sedan Innovationsbron försvann har fått följande negativa konsekvenser:

• En förskjutning från de tidigaste faserna till senare, i motsats till regeringens intentioner.

• Färre kunskapsintensiva affärsidéer kommer att kunna testa sin kommersialiseringspotential

• Det blir svårare för inkubatorerna att utveckla morgondagens tillväxtbolag då en inarbetad finansieringskälla försvinner.

• Obalansen mellan å ena sidan kommersialiseringsidéer med akademisk bakgrund, och å andra sidan idéer med annat ursprung förvärras ytterligare.

• Sämre förutsättningar för bolag i tidig fas innebär färre bolag/projekt att investera i för Almi Invest och andra investerare i tidiga faser.

Den övergripande slutsatsen är att staten sparar ett fåtal miljoner kronor per år, men att åtgärderna går tvärt emot regeringens övergripande mål att styra mer kapital till riktigt tidig fas, där det behövs allra mest.

Men Sverige skulle kunna fortsätta att ha ett framgångsrikt stödsystem till potentiella tillväxtbolag i tidig fas baserat på det inkubatorsystem som redan finns. Om vi dessutom kunde omfördela finansieringsmedlen till den allra tidigaste fasen i bolagens utveckling där privat kapital anser att riskerna är för stora, har vi goda möjligheter att få fram nya bolag som kan komplettera Ericsson, ABB, Volvo, TetraPac och Alfa Laval i framtiden.

Det behövs ett lättillgängligt stöd för kundorienterad produkt/tjänsteutveckling i tidiga såddbolag för att skapa grunden till de bolag som ska ge Sverige tillväxt och därmed välfärd i framtiden.

Lars Bengtsson, affärscoach LEAD

Stefan Lindeberg, oberoende rådgivare

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt