Spill inte värmen från kärnkraften!

2000-09-27 12:25  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Trots att Sverige har ett stort behov av energi för uppvärmning låter vi två tredjedelar av kärnkraftens energiinnehåll rinna ut i havet som spillvärme. Den värmen skulle kunna användas till fjärrvärme samtidigt som vi kan exportera ett resulterande överskott för mångmiljardbelopp. Men möjligheten diskuteras inte. Den politiska viljan till sparsamhet och förnuft som leder till minskande koldioxidutsläpp och därmed miljöansvar - den politiska viljan verkar saknas.
 
I dag används svensk kärnkraft uteslutande för elframställning. Uranet i kärnkraftverket används primärt som ett värmeproducerande bränsle för driften av kondenskraftverk, där två tredjedelar av energin kyls bort. Större delen av uranets energiinnehåll rinner alltså ut i havet i form av spillvärme, till ingen nytta (utan kanske snarare till skada för miljön)s. Samtidigt har vi i Sverige stort behov av värme; en väsentlig del av elen går till uppvärmning av lokaler och hushåll.
 
Redan för 50 år sedan hade man förstått att den kraftigt ökande bränslebaserade elproduktionen gav en massa varmvatten som biprodukt, och att denna biprodukt kunde användas för uppvärmning. Insiktsfulla energiföretag satte då igång med en utbyggnad av fjärrvärmesystem i våra större städer, för att kunna ta vara på möjligheterna till kraftvärmeproduktion ( det vill säga samtidig el och värmeproduktion). Fjärrvärme har i dag blivit det vanligaste systemet för uppvärmning, men den samtidiga kraftproduktionen har till stor del uteblivit.!
 
I en debattartikel i Svenska Dagbladet i juni förra året skriver flera representanter för energibolag att enbart en tredjedel av den väl utbyggda fjärrvärmen används som kraftvärme på grund av de lagar och skatter som gäller. "Det är nämligen så barockt att om man spiller bort den värme som bildas vid elproduktion behöver man inte skatta för värmen. Men om man använder denna värme till att värma hus, så måste man skatta för den", skriver energiproducenterna. Skattemässigt lönar det sig alltså att slösa bort två tredjedelar av energin. Riksdagen har ännu inte fått ta ställning till ett nytt energiskattförslag som skulle kommit i höstas.
 
Trots att vi står inför stora omställningar vad gäller landets totala energiförsörjning diskuteras inte över huvud taget möjligheterna att ta vara på kärnkraftens spillvärme. Detta trots att vissa tidiga svenska erfarenheter faktiskt föreligger. Ågestareaktorn var en försöksanläggning som var i drift åren 1964 till 1974 och försörjde 30 000 hushåll i Farsta med varmvatten. Anläggningen var (och är fortfarande) nersprängd i ett berg i Ågesta friluftsområde utanför Farsta, i södra Stockholm.
 
Låt oss se på ett annat belysande exempel i full skala: På Island var i höstas 87 procent av befolkning (cirka 250 000 personer) anslutna till fjärrvärme för uppvärmning och detta till mycket låga kostnader, på endast 10-20 öre/kwh (inklusive 14 procent moms).
 
Fjärrvärmen är där ansluten till jordvärme från Islands heta, vulkaniska undergrund, en aldrig sinande energikälla. Varmvattnet tas från djupa geotermiska värmekällor och transporteras genom isolerade rörledningar som ligger på jordytan. Värmeförlusterna är mycket små. Enligt uppgifter från Orkustofn, den nationella energimyndigheten, hade man ett värmefall på enbart 1 grad Celsius - från 83°C till 82°C - när varmvattnet transporterats över ett avstånd på 30 kilometer under åtta timmar i den ledning som nyligen byggts ut.
 
I Sverige har vi, för att jämföra med den isländska modellen, regioner med väl utbyggda fjärrvärmenät på fullt rimliga avstånd från redan befintliga kärnkraftverk. Spillvärme från Forsmark skulle kunna användas i exempelvis Stockholms-, Uppsala- och Gävleregionerna, cirka 100 kilometer från kärnkraftverket. Örestadregionen ligger cirka 30 kilometer från Barsebäck och Göteborgsregionen cirka 80 kilometer från Ringhals. I dessa regioner bor en stor del av Sveriges befolkning, som skulle kunna få sina energikostnader rejält sänkta.
 
Att ta tillvara spillvärmen skulle effektivisera kärnenergianvändningen och minska produktionen av radioaktivt avfall avsevärt (rent teoretiskt sett till en tredjedel av nuvarande mängd). Man skulle kunna minska antalet reaktorer i drift, alternativt öka elexporten kraftigt med hjälp av HVDC-kablar till utlandet (högspänd likströmsteknik). Enligt energiproducenterna finns möjligheter till elexport i mångmiljardklassen. Även miljövinsterna skulle bli stora, då användandet av fossila bränslen som kol och olja skulle minska med effektivare användning av kärnenergin.
 
Varför sker då inte en utveckling mot förnuftigare lösningar?
 
En del skeptiker till kärnkraftvärmen brukar påpeka att kärnkraftens kylvatten har för låg temperatur för att kunna användas direkt i fjärrvärmesystemen. Här gäller naturligtvis, lika väl som i övrig kraftvärmeproduktion, att hitta en optimal lösning. Antingen låter man kylvattnet från vissa reaktorer få en tillräckligt hög temperatur, med minskad elproduktion som följd. Eller använder man eldrivna värmepumpar för att höja kylvattnets temperatur, samtidigt som man reducerar den mängd vatten som transporteras.
 
Det måste finnas näraliggande tekniska lösningar att finna redan nu, långt innan man börjar forska om helt ny teknik för kärnkraft. Men detta är givetvis inte bara en teknisk, utan även en ekonomisk, och till sist en politisk, fråga.
 
Leif Eriksson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt