”Solkraft fungerar utmärkt i Sverige”

2015-02-03 10:00  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

REPLIK. Solkraften i Sverige är kraftigt underutvecklad. Klimatkrisen kräver krafttag från alla parter i samhället och Naturskyddsföreningen har gjort en positiv opinionsbildande insats genom sin bok ”Solrevolution”. Per Kågesons debattartikel gör tyvärr motsatsen, skriver Peter Fritzson, civilingenjör i teknisk fysik och professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.

Man måste se solkraften i sitt sammanhang som en del av det förnybara energisystemet. En kombination av vind- och solkraft ger jämnare produktion än enbart vind. När det är högtryck och solen lyser är det ofta mindre vind, medan det vid lågtryck är mindre sol. När dessa inte ger tillräckligt kan vattenkraft och kraftvärme kompensera.

Sydligare länder har visserligen jämnare solinstrålning under året än Sverige, men vi har mycket större möjligheter att enkelt jämna ut variationerna via vattenkraften. Solkraft genereras dagtid när industrins elbehov är som störst. Sammantaget, som en del av energisystemet fungerar solkraft utmärkt bra i Sverige.

Värt att notera är också att den årstidsbundna ökningen av elkonsumtionen under vintern bara gäller bostäder och minskar eftersom värmepumpar blir vanligare istället för direktverkande elvärme. Industrin förbrukar drygt hälften av elenergin och har en ganska jämn förbrukning under året, förutom en lite minskning mitt på sommaren. När bil- och lastbilstrafiken elektrifieras sker ytterligare utjämning av förbrukningen över årstiderna.

Dessutom, beträffande kraftvärme finns begränsade möjligheter att bygga ut detta med förnybara bränslen utan att öka koldioxidutsläppen. Om man t ex skulle ta upp mer stubbar för att elda innebär det att utsläppen ökar på kort sikt, just under de närmaste 20-30 kritiska åren då klimatkrisen accelererar och måste hejdas. Sådan ved är bara förnybar på 100 till 200 års sikt.

Ett liknande problem gäller sopeldning. Successivt mer återanvändning och cirkulär ekonomi kommer att minska mängden sopor för eldning. Linköpings kommun importerar redan sopor från Italien till sitt kraftvärmeverk. Med solkraft i systemet kan bränsleåtgången minskas sommar, vår och höst, vilket sparar bränsle till vintern.

Fjärrvärmesystem kan kompletteras med stora värmepumpar under perioder med mindre eldning. Andreas Molin från Linköpings universitet har visat att ca hälften av elförbrukningen i Linköping kan täckas av solel genererat från tak i lämpliga lägen på byggnader i Linköping. Med dagens högeffektsolpaneler kombinerat med effektoptimerare kan 30-40 procent mer el produceras från samma takyta jämfört med för två år sedan, till ungefär samma eller lägre kostnad per kwh, vilket ytterligare förbättrar möjligheterna.

Den accelererande klimatkrisen med ständigt ökade utsläpp kräver krafttag från alla parter i samhället för att undvika stora problem för framtida generationer. Simuleringar, t ex med systemdynamikmodellen World3 (se Limits to Growth, 2004) i gratisverktyget OpenModelica (prova själv!) som till största delen har utvecklats av min forskningsgrupp vid Linköpings universitet, visar risk för global kollaps om 50-70 år om mänskligheten inte satsar på övergång till ett hållbart samhälle.

Solkraft har här en viktig och ökande roll, vilket har visats speciellt i Tyskland, men även t ex i Danmark. Den har fördelar som att vara småskalig, att kunna monteras på befintliga tak utan att ta nya ytor i anspråk, inte vara lika synlig som vindkraft, samt att vara mer demokratisk genom att även ge privatpersoner möjlighet att enkelt göra ett stort bidrag mot klimatkrisen. Detta minskar koldioxidutsläppen både hemma och i våra grannländer genom Sveriges elexport; i ökande grad i Sverige när biltransporter elektrifieras.

Solkraften i Sverige är för närvarande kraftigt underutvecklad. Den är bara en droppe i havet jämfört med Sveriges nuvarande vindkraft eller solkraft i Danmark och Tyskland. Trots prissänkningar är systemkostnaderna fortfarande för höga för de flesta personer. Subventionerna behöver finnas kvar ännu en tid för att stimulera en snabbare utbyggnad. Däremot bör subventioner och skattelättnader för fossil energi avskaffas – enligt Naturvårdsverket ca 26 miljarder per år i Sverige.

Naturskyddsföreningen har gjort en positiv opinionsbildande insats genom sin bok ”Solrevolution”, med exempel på konkreta hoppfulla åtgärder mot klimatkrisen. Per Kågeson gör med sin debattartikel tyvärr motsatsen. Genom sina delvis osakliga och negativa skriverier ägnar han sig åt miljösabotage och sprider fördumning.

Peter Fritzson, civilingenjör i teknisk fysik professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt