Solen tillräckligt kraftfull för solel på våra breddgrader

2015-01-27 13:30  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

REPLIK. Svensk solel är ett bra komplement till exempelvis vindkraft. Kågeson fastnar i ett kortsiktigt fokus på kostnadseffektivitet, svarar Svante Axelsson på Naturskyddsföreningen.

Vår ambition med boken Solrevolution har varit att sprida en bild av den positiva och inspirerande utvecklingen av solceller i världen. Det finns redan gott om tekniska rapporter i ämnet för den intresserade. Utgångspunkten är att solelen sveper över världen och att vi tycker att solel också har en viktig plats i ett 100 procent förnybart energisystem i Sverige.

Ett exempel på att vi träffat rätt är Dagens Nyheters kommentar om boken, att den ”utövar en oemotståndlig lockelse i kolsvart midvintertid” och vidare att ”läsningen är en mental ljusbehandling för alla som tvivlar på solens kraft på våra breddgrader” (DN 2015-01-08).

Har solen verkligen kraft på våra breddgrader? Tydligen inte, enligt Per Kågeson i NyT 2015:4. Hans kritik utgår från det uppenbara att solenergin är starkare på sydligare breddgrader och han misstolkar ett citat ur en intervju med en expert från Linköpings tekniska högskola i boken om att solceller ”i öst-västlig riktning kan fungera lika bra”. Självklart gör de inte det jämfört med södervända solceller under optimala förhållanden.

Taget ur sitt sammanhang kan citatet tolkas som att ”effekten för en installation är oberoende av väderstreck”. Men vem trodde det? Det som avsågs var att solceller kan fungera tillräckligt bra i öst-västlig riktning för att ge lönsamhet.

Eftersom det även är andra faktorer än väderstrecket som påverkar effekten, exempelvis takets lutning och skuggning, och på grund av bidraget från den diffusa solinstrålningen, är det i praktiken möjligt att en installation i öst-västlig riktning kan fungera lika bra. Tipset var att det därför kan vara värt att undersöka sina egna förutsättningar, även om man inte har ett tak i sydlig riktning.

Förutsättningarna för solel är tillräckligt bra i Sverige för att kunna ge lönsamhet. Solel är bra som komplement till andra tekniker, exempelvis vindkraft som ger mest effekt på vintern. Solceller kan placeras på befintliga hus eller integreras i nybyggen och ger minimal lokal påverkan.

Hur mycket solel det finns utrymme för i systemet, och hur den ska kombineras med andra energislag utan att det påverkar effektbalansen, är viktiga frågor. IEA har gjort analyser för integrering av solel och vindkraft och visat att över 40 procent är möjligt även utan vattenkraft som balanskraft. KTH har gjort studier som visar på möjligheter att integrera 55 TWh förnybar intermittent produktion i Sverige, varav 10 TWh solel. Dit är det långt kvar.

I boken diskuteras egentligen inte stödsystem, men Naturskyddsförenigen har förordat den skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el som nu trätt i kraft. Det behövs fortfarande ytterligare incitament för att rulla i gång solrevolutionen även i Sverige.

Kågeson fastnar i sitt kortsiktiga fokus på kostnadseffektivitet och förstår inte behovet av riktade styrmedel för att påskynda teknikutvecklingen som leder till lägre produktionskostnader. Där skiljer vi oss åt.

Svante Axelsson generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt