”Solceller klarar sig utan stöd nu”

2018-01-19 13:54  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Priset på solceller har sjunkit så pass mycket att tekniken borde kunna leva vidare på marknaden utan stöd, skriver Johnny Kellner, klimat- och energistrateg.

Solenergin står för 0,1 procent av Sveriges totala elproduktion. Det kan jämföras med Tyskland och Italien där den står för 8 procent. Teknik- och prisutvecklingen för solceller har gått mycket snabbt. Fortfarande är det emellertid naturlagarna som gäller med antalet soltimmar och när dessa infaller på året. Vi får acceptera att det är tack vare golfströmmen som vi har ett drägligt vinterklimat men samtidigt molnigare och med färre soltimmar under vintern.

Trots begränsningarna är solceller en symbol för miljötänkande och engagemang genom att de syns på tak och fasader. En bidragande orsak till solcellernas ökande popularitet är skattelättnader på el och de kraftiga subventionerna som staten ger via Energimyndigheten. Men nu är det nog dags att ta bort de statliga subventionerna för solceller.

En fördel med solceller jämfört med andra energitekniker är att de kan monteras, eller integreras, på tak och fasader i befintliga eller nya byggnader och på så sätt kan el produceras nära användarna. På kontinenten är det kyla som drar mest el. Det är sannolikt enbart en tidsfråga tills kyla eller svalhållning för flerbostadshus blir ett konsumentkrav i Sverige. Oönskade övertemperaturer inomhus är redan i dag ett hygieniskt problem för många välisolerade bostäder. Kylbehov och fler soltimmar sommartid sammanfaller här med efterfrågan i Sverige .

Boverket har lämnat en delredovisning av sitt regeringsuppdrag att förenkla bygglov för solenergianläggningar. Där har de föreslagit att anläggningar som monteras på byggnader och följer byggnadens form undantas från bygglov vilket skulle förenkla den administrativa hanteringen.

Solpanelerna har en uppskattad livslängd på cirka 25 år. Priserna på solceller har sjunkit kraftigt men installationskostnaderna har inte haft samma gynnsamma utveckling utan de följer konjunkturen liksom alla andra installationsentreprenader.

Solel kan på lång sikt öka men då krävs investeringar i lagringsteknik. Solel är viktig men det är inte lösningen på Sveriges problem. Däremot kan knappast solkraftens betydelse för världens elförsörjning ifrågasättas. I större delen av världen sammanfaller bidraget från solkraften väl med efterfrågan på el.

Det är staten som bestämt hur mycket grön el som ska tillverkas, via kvotplikten och elcertifikatsystemet. Avgiften är något som syns på våra elräkningar och som vi alla får betala. Om kunderna via sitt elbolag köper ny grön el utöver vad de redan får betala via kvotsystemet på sina elräkningar har det således ingen betydelse. De får inte ytterligare grön el. Snarare borde det vara ett fall för marknadsdomstolen som falsk marknadsföring, nästan en form av greenwash.

Det kommer alltid att finnas särintressen kring styrmedel, subventioner och skattelättnader. Så fort man använder någon form subventioner så skapar man inlåsningseffekter till nackdel för den teknik som inte omfattas av stödet.

Riktade bidrag i syfte att hjälpa nya tekniker över marknadströskeln är ibland nödvändiga. Ett sådant stöd bör alltid vara tydligt tidsbegränsat. Redan när man fattar beslut om att införa dem bör man också fastställa regler för hur de ska fasas ut. Risken är annars att man skapar ett långsiktigt bidragsberoende och olika typer av inlåsningseffekter.

Konjunkturinstitutet påpekar bland annat att stödet till solceller frångår principen om kostnadseffektivitet och teknikneutralitet och borde slopas istället för att utökas. Priser för solceller har sjunkit kraftigt så där har staten lyckats med marknadsintroduktionen. Därför bör tekniken nu kunna leva på en marknad utan statliga skattesubventioner.

Johnny Kellner, klimat- och energistrateg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt