”Sluta fiska röster bland bakåtsträvarna”

2013-05-25 07:14  
STOCKHOLM 20121009 Tät trafik på väg E4 vid Järva Krog i Stockholm. Foto: Pontus Lundahl/Scanpix

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

LÄSARKOMMENTARER: ”Konstigt att det skall bli sådant hallå om ganska rimliga prisjusteringar”, skriver en läsare om resonemanget om höjda el- och bensinpriser. En annan tycker att Mats Odell bara sysslar med röstfiske bland bakåtsträvare.

”Det var nog många med mig som satte kaffet i vrångstrupen när vi läste Ny Tekniks artikel med rubriken ”Elpriset måste mångdubblas”, skriver Mats Odell. Artikeln som fick honom att reagera handlade om hur fyra experter, bland andra professor Christian Azar, bedömer effekten av höjda elpriser.

Enligt artikeln borde elpriset höjas med tre kronor och bensin- och dieselpriset med en tia för att nå tvågradersmålet. Det skulle innebära 390 miljarder i ökade elkostnader och drygt hundra miljarder i ökade drivmedelspriser. Per år. Denna summa motsvarar vad staten lägger på försvaret, bistånd, sjukförsäkringar, pensioner, studiestöd, utbildning, kultur, vägar och järnvägar tillsammans”, skriver Mats Odell och han försäkrar att Kristdemokraterna aldrig kommer att föreslå så kraftiga höjningar av energipriserna.

Bland läsarkommentarerna finns både klappar i ryggen men också mothugg och anklagelser om att Odell är dåligt påläst.

”Ta det lugnt Mats Odell. De säger ju faktiskt 30 öre per kWh vilket speglar priser vi redan sett genom EUs system för utsläppshandel (innan priset för utsläppsrätterna kollapsade). Med drygt 30 % bränslesnålare bilar blir vår milkostnad inte högre med 25 kr per liter. Med en plug-inhybrid blir den lägre. Konstigt att det ska bli sådant hallå om ganska rimliga prisjusteringar.” Det skriver Lars J. Nilsson.

Men Mats Odell får också beröm av signaturen Stig: ”Han har helt rätt. Att tyskarna valde att ta bort kärnkraften passade bra i tiden för att dämpa de gröna något och samtidigt säkra god lönsamhet (och provisioner?) från den ryska gasledningen i Östersjön. Modern kärnkraft, vindkraftverk till havs och solkraft i södra Europa tillsammans med ett bra elnät kan visa för resten av världen att Europa är att räkna med även i fortsättningen.”

Men sedan ägnar sig läsarna mest åt själva grundfrågan, om vilka åtgärder som ger den bästa klimateffekten. Skatteväxling är en lösning som flera debattörer tidigare föreslagit på Ny Tekniks debattsidor och Torsten Schütte är inne på samma spår. ”Om man i en grön skatteväxling slopar trafikförsäkringsskatten och på sikt även fordonsskatten och skatteväxlar detta mot en motsvarande höjning av CO2-skatten på fossila drivmedel kan drivmedelspriset höjas och därmed uppmuntra sparsam körning samt val av "rätt" motor. ”

Signaturen Gustav E anser att utsläppsproblem bara kan lösas med teknik och skriver: ”Att fantisera om att den kemiska process som kallas förbränning på något sätt skulle förändras av införandet av pålagor är löjeväckande.” Han varnar för konsekvenserna för transportsektorn om bensin- och dieselpriset höjs. ”Om transporter av varor fördyras ytterligare kommer bara åkare från Baltikum att öka sin verksamhet här. Tror du att de kör på miljödiesel?”

Hillevi Eriksson tycker att det är dags att ta ansvar och tror att vi i rika Sverige blir lyckligare bara vi gör så mycket vi kan för klimatet. ”Klimatproblemet är på allvar och det löser sig tyvärr inte av sig. Det mest effektiva är att låta utsläpparen betala för skadan via koldioxidskatt. Den svenska vattenkraften kan balansera uppåt 30 TWh vind och ju mer vi bygger ihop Europas elnät, desto mindre känsligt blir det för moln och stiltje i en region. Elbilar kan också fungera som mellanlager. Man laddar när elen är billig och säljer överskottsladdning när elen är dyr. Överskottsvind och -sol kan också användas till att pumpa tillbaka vatten i vattenkraftverken. När rätt ekonomiska förutsättningar finns på plats brukar utvecklingen så fort. Medelsvensson (herr och fru) blir lyckligare av att vi i rika Sverige gör vad vi kan för klimatet än att ha några kronor billigare bensin. Var inte så ängslig och sluta fiska röster bland bakåtsträvarna.”

Och till sist pekar signaturen Jonas på en helt annan aspekt av prisnivån på bensin, hälsan: ”Reseavdraget är det som det fuskas mest med. Kostar multum för skatteverket att följa upp och det subventionerar mer bilåkande som gör människor feta och sjuka. Det kostar och i förlängningen ökar även sjukvårdskostnaderna. Ge folk pengarna i sänkt skatt istället så får de välja att ta sig till sina jobb på mest lönsamma sätt, hälsomässigt, klimatmässigt eller fettbildandemässigt”, avslutar han.

Sammanfattat av Cecilia Laurén

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt