”Skev uppfattning om utvärderingarna”

2013-11-30 07:05  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

REPLIK. Det är bra att vi har avslöjat baksidorna med dubbla examina. Men nästa generation av utvårderingssystemet bör ha bättre verktyg för att utvärdera alla typer av mål – även de ”ingenjörsmässiga”, svarar universitetskansler Lars Haikola.

Universitetskanslersämbetets utvärderingar handlar om studenterna når de fastställda examensmål som finns för respektive utbildning. Vi granskar alltså i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten.

Till viss del delar jag Olle Dahlbergs och Peter Larssons oro att Universitetskanslersämbetets utvärderingar inte helt fångar in det ”ingenjörsmässiga”. Men deras kritik bygger på en skev uppfattning om utvärderingssystemet. De ifrågasätter nämligen om breda yrkesutbildningar, som ingenjörsexamina, ”låter sig bedömas primärt utifrån ett urval av examensarbeten”.

Examensmålen är av tre slag: kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Som exempel kan nämnas att högskoleingenjörsexamen omfattar två kunskapsmål, sex färdighetsmål och tre värderingsmål.

Kraven i utvärderingen är höga. Alla de examensmål som har valts ut för respektive utvärdering ska uppnås. Om det ingenjörsmässiga förenklas till att framför allt synas i färdighetsmålen ska alltså även de ingenjörsmässiga målen utvärderas och tillfredsställas.

Det är självklart att alla mål inte kan förväntas vara synliga i examensarbetena. Det är därför lärosätenas uppgift att i självvärderingen visa bedömarna att de mål som inte syns i examensarbetet kan styrkas på annat sätt. Även intervjuer med studenter och lärosätena kan stödja detta. Jag vill därför betona att det är en missuppfattning att studenternas examensarbeten utgör det enda underlaget för utvärderingen. Detta gäller särskilt yrkesexamina.

Men jag frånkänner inte helt värdet av Olle Dahlbergs och Peter Larssons åsikt. Den kritiska punkten kan också formuleras så att utvärderingssystemet har en inbyggd risk att gynna traditionellt akademiska utbildningar där det teoretiska examensarbetet har en lång tradition. Därför bör nästa generation av utvärderingssystemet utveckla bättre verktyg och sensibilitet för att utvärdera alla typer av mål – även de ”ingenjörsmässiga” – som faktiskt finns uttryckta i examensmålen.

Jag är fullständigt överens med Olle Dahlberg och Peter Larsson i deras andra kritiska synpunkt – den om dubbla examina (som de kallar parallella examina).

Fenomenet att samma utbildning kan resultera i två examina har blivit allt vanligare. Särskilt omfattande är problemet inom teknik och vård. Det är lätt att spåra ursprunget till ett behov av att ”akademisera” utbildningar som har kort tradition inom högskolan.

Det utgör en frestelse för lärosätena att erbjuda ett slags ”Kinderägg-effekt” – du får tre examina för en utbildning (det finns faktiskt exempel på trippelexamina!). En dubbel examen innebär exempelvis att en student utöver sin högskoleingenjörsexamen (yrkesexamen) även kan få ut en kandidatexamen (generell examen).

Yrkesexamina och generella examina har och ska ha olika uppsättningar examensmål. Det är inte rimligt att man kan uppnå alla dessa mål med en och samma utbildning. Därtill kommer problem med att förklara för studenter och arbetsgivare vad de olika examina egentligen omfattar.

Det tillhör utvärderingssystemets förtjänster att det tydligt avslöjat dubbla examinas baksidor.

Lars Haikola, Universitetskansler

Mer om: Utbildning Debatt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt