”Sju åtgärder för starkare patentsystem – nästa steg för innovationspolitiken”

2021-09-09 10:03  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Sverige har många världsledande företag som har ett starkt skydd i patentsystemet. Nu behöver systemet reformeras, så att samma starka skydd ges till innovationer i startups och från universitetsforskare, skriver Peter A Jörgensen och Kjell Jegefors.

Målet för innovationspolitiken är att skapa en fortsatt industriell utveckling. Här är tillväxten av immateriella värden en central komponent och värdeskapandet har varit anmärknings-värt under de senaste decennierna.

Allt talar för att denna utveckling kommer att accelerera. Under de senaste två årtiondena har investeringarna i immateriella tillgångar ökat med 87 procent i EU, medan investeringar i fysiska tillgångar förutom bostäder bara ökade med 30 procent.

Antalet beviljade patent inom EU har stigit från 58 000 till 137 000 från 2010 till 2019. Ökning av ansökningar om nya varumärken har varit ännu större. Immaterialrättsintensiva företag står redan i dag för 45 procent av BNP inom EU. Dessa företag betalar också 47 procent högre löner än andra företag.

Den årliga handeln med svenska patent har ökat från färre än 500 till över 4 000 mellan åren 1990 och 2016. Sverige exporterar patent- och varumärkesrättigheter för cirka 120 miljarder kronor om året och tillväxten är sju procent om året.

Både innovationspolitiken och de immateriella tillgångarna bygger på ett väl fungerande rättssystem. Var fjärde europeisk immaterialrättsinnehavare med mindre än 250 anställda hamnar i någon form av tvist. Var tredje av dessa driver tvisten till rättslig prövning. Ju värdefullare rättigheterna är desto högre är risken för tvist. Med andra ord värdeskapandet kommer med risker och ramverket måste skapa rättssäkerhet.

Inom patent- och varumärkesområdet är många etablerade svenska företag världsledande inom sina branscher och utnyttjar skyddets möjligheter framgångsrikt. Det kan exempelvis betyda att etablera starka marknadspositioner och effektivt skydd, vilket ger goda marginaler. Ett annat alternativ är att teckna lönsamma licensavtal.

Dessa möjligheter gäller sällan för startup-företag och universitetsforskare. Vi hoppades att forsknings- och innovationspropositionen, som antogs våren 2021, skulle vara regeringens första steg i en stimulerande utveckling. Vi blev besvikna och presenterar därför några viktiga förslag till utveckling.

En hastig återblick till 1970-talet ger oss hopp. Då var Sverige ett land där man inte talade om entreprenörskap, men om löntagarfonder. Förhoppningen stod till mer offentlig styrning av både de stora och små företagen. Hur har det gått? År 2021 är landets företag ledande inom flera framtidsområden utan all denna styrning. Sverige toppar ligan i när det gäller Europas snabbväxande techbolag.

Denna dramatiska utveckling beror på att ramverket har reformerats – i synnerhet skattesystemet. De stora vinster som genererats av entreprenörer har stannat i landet. Den samlade kompetensen har också blivit kvar och attraherat ansenliga investeringar i olika fonder från utlandet. Allt detta har skapat ett ekosystem, som bidrager till nya jobb och välstånd.

Denna fenomenala utveckling kan ytterligare förstärkas genom utveckling av ramverket för de immateriella rättigheterna. Exportframstegen när det gäller skapandet med hjälp av upphovsrätten är enastående. Detta gäller inom kultursektorn. Där film, musik och litteraturintäkterna från utlandet stigit brant. Detsamma gäller den svenska data-spelindustrin, som år 2019 omsatte 41 miljarder kronor.

Ramverket medför dessvärre att den svenska patenträtten ger de kapitalsvaga ett urvattnat skydd. Detta gäller start-upp-företagen och universitetsforskarna.

Här finns mycket att göra:

• De olika offentliga forskningsfinansiärerna, ledningarna och de olika  stödorganisationerna vid landets högskolor uppvisar stora brister både i form av intresse och kompetens. Detta framgår av olika utredningar. Dessutom saknas utvärderingar av alla offentliga insatser, som gjorts sedan 2011, vilket är anmärkningsvärt. I anslutning till lärosätena finns imponerande undantag, som bekräftar regeln - exempelvis grafénforskarna i Uppsala, Swetree i Umeå och Scilifelab i Stockholm.

• Regeringskansliets och myndigheternas internationella omvärldsbevakningen är mycket klen likaså intresset, när det gäller praktiskt nyttjande av patenträtten.

• Tillströmning till studierna i immaterialrätt för jurister är god och jobbmarknaden likaså, men bara fem procent av de svenska civilingenjörerna har fått elementär utbildning under sin högskoleutbildning i immaterialrätt. En särskild utbildning för patentingenjörer bör också etableras. Här finns en lucka att fylla.

• Det saknas forskning om hur  immateriella värden skapas. Regeringskansliets och myndigheternas strategier bygger på tro och inte på evidens.

• Ett råd med praktiskt verksamma jurister och entreprenörer bör etableras för att leda  styrningen och stimulansen av utvecklingen. Här måste lämplig statistik också tas fram. Det gäller exempelvis rättegångstider och -kostnader. Dessutom bör beslutsfattare analysera hur balansen utvecklas för den internationella handeln med rättigheter. Det är en viktig signal för policyutveckling.

• Inom handelspolitiken måste de immateriella rättigheternas stora roll dels uppmärksammas dels leda till åtgärder för att behålla avdelningarna, som sköter licensaffärerna i Sverige, dels spela en viktigare roll i utvecklingen av handelspolitiken.

• Obalanserna vid svenska rättegångar medför att kapitalsvaga aktörer mycket sällan stämmer etablerade företag vid tvister om patent och än mer ovanligt är att de vinner. Detsamma gäller tvister om företagshemligheter. Orsaken är de höga kostnaderna, som gynnar de kapitalstarka företagen. Tyskland och England har infört särskilda rättegångsregler för att öka balansen vid rättegångar. Detta bör Sverige också göra. Även skadeståndsreglerna gynnar etablerade företag. Vinsterna för förövaren från ett intrång kan ibland vara större än skadeståndet till patentinnehavaren. Det svenska regelverket är inte rättssäkert.

Regeringen, Regeringskansliet och Riksdagen måste reformera ramverket för immaterialrätten och ge start-upp-företag och universitetsforskare en självklar möjlighet att bidraga till sin egen och landets utveckling. Verktyget är propositioner, motioner och utredningar. Potentialen är gigantisk. Passivitet skapar sällan välstånd.

 

Peter A Jörgensen, ledamot Uppfinnarkollegiet, tidigare Teknisk attaché i Kalifornien

Kjell Jegefors, ledamot Uppfinnarkollegiet , tidigare ordförande Aktietorget Holding AB

 

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt