Opinion

”Sätt ett tak för hur varmt det får bli inomhus”

DEBATT. 600 personer dog av värmen sommaren 2018. Vi måste få en övre gräns för inomhustemperaturen och sätta igång åtgärder inför kommande värmeböljor, skriver Lennart Asteberg, ordförande i Svenska Kyltekniska Föreningen.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Varje år Sverige drabbas av värmebölja så kommer reportagen om asfaltarbetare som lider i värmen. Men det man borde skriva fler reportage om är hur sjuka och äldre ligger på sjukhus och äldreboenden och dör av värmen.

En studie som presenterades i juli i Läkartidningen visar att 2018 års varma sommar resulterade i 600 dödsfall på grund av värmen i Sverige. Det är troligtvis inte så många asfaltarbetare bland dessa utan det är äldre och sjuka som helt enkelt inte tål höga omgivningstemperaturer.

Sjukhus och äldreboende har väl luftkonditionering? Det har ju vartenda kontor och butik nu för tiden. Nej, det är mycket ovanligt att vanliga vårdavdelningar och äldreboende har luftkonditionering, inte ens nybyggda sådana. Det finns heller inga krav om hur hög inomhustemperaturen får vara. Alla byggregler för inomhusklimat handlar om luftkvalité och lägsta temperaturer.

Ändra i byggreglerna

Det är dags att byggreglerna ses över och kompletteras med krav på högsta temperatur. Det borde för övrigt gälla även vanliga bostäder. I dag sker en stor del av äldrevården i de gamlas hem. Vi tillgänglighetsanpassar lägenheterna vad gäller dörrars bredd, ställer krav på hissar och badrummens utformning med mera men på inneklimatet ställs inga krav.

Det är ofta strömavbrott vid höga temperaturer. Åska och höga temperaturer ger påfrestningar på elsystemet så strömavbrott är vanliga även på sommaren. En transformator som brinner på grund av för hög temperatur fixar man inte på några timmar. New York drabbades i juli av ett stort strömavbrott och 50 000 abonnenter blev utan ström. 6000 av dem hade inte fått tillbaka strömmen efter 24 timmar.

Vad händer vid strömavbrott?

Det andra problemet som har aktualiserats främst i USA och Sydeuropa, är vad som händer med luftkonditionerade byggnader när strömmen går. Fläktar, solavskärmning och kylaggregat är beroende av att det finns ström men få byggnader har reservkraft som klarar av att driva även dessa effektkrävande utrustningar. Det gäller även svenska sjukhus som ofta försörjer kylmaskiner med så kallad oprioriterad kraft.

DELTA I DEBATTEN

Vill du skriva en debattartikel eller en replik?

Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se

Tänk på detta:

• Texten ska vara unik för Ny Teknik.

• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.

• Undvik förkortningar och utropstecken.

• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.

• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.

• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.

Det måste införas krav på att inneklimatet kan upprätthållas även vid strömavbrott. Är inte detta en omöjlig uppgift? Absolut inte, för nybyggen handlar det om att ta ett helhetsgrepp redan vid projekteringen.

Lagra kyla

Mycket kan göras utan stora kostnader. Tunga byggnader kan lagra kyla och klara sig länge utan artificiell kyla. Man kan placera luftintag så att den svalaste luften utnyttjas, eller ännu bättre, markförlagda intagskanaler. Värmepumpar med berget som värmekälla kan ge tillgång till kyla från borrhålen även när inte värmepumpen är igång. Med en cirkulationspump på några få watt cirkulerar den kalla köldbäraren till ventilationsaggregaten.

Solavskärmningen måste också kunna regleras utan ström eller med reservkraft. Dagens styrutrustningar använder ofta internet för att fungera optimalt. Då måste bredbandsuppkopplingen fungera även vid strömavbrott.

Elbilar som energilager

Solceller och batterilager är i dag tillgängliga lösningar som minskar behovet av underhållskrävande dieselaggregat. Även elbilar kan användas både som energilager och för att transportera elenergi från områden med ström till avbrottsdrabbade områden.

Alla dessa åtgärder minskar dessutom byggnadens behov av energi även vintertid. De flesta av åtgärderna kan tillämpas på befintliga byggnader utan stora kostnader.

Fastighetsägare som har känsliga hyresgäster måste göra en riskanalys om hur ett längre strömavbrott drabbar.

Det är dags att se framåt och börja planera för ett klimat som blir varmare, även i Sverige. Låt inte nästa värmebölja återigen resultera i 600 döda.

Lennart Asteberg, ordförande i Svenska Kyltekniska Föreningen