”Så slipper vi elkraft-eländet”

2012-01-27 07:30  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Pensionerade elkraftingenjören Göran Eriksson skrev häromveckan om hur eländig Sveriges elförsörjning blivit och att kunskapen i branschen är på väg att gå förlorad. Här kommer ett nytt inlägg från Göran med funderingar om hur vi ska ta oss ur knipan.

Debattartikeln den 2 januari 2012, angående ”elkrafteländet” har lockat många debattörer. En debattör pekar på att det område vi debatterar handlar om något så viktigt som vår överlevnad. Det är ingen överdrift att säga att säker tillgång på klimatneutral energi är en ödesfråga för oss alla.

Idén att sälja ut Vattenfall med motivering att samhället inte skall syssla med affärsverksamhet, eller vara både spelare och domare i samma match, väcker reflexioner. Betydande delar av Sveriges elproduktion har redan sålts ut med denna motivering.

Birka Energi såldes till Fortum som har finska staten som huvudägare. Sydkrafts vattenkraftverk ägs numera av norska Statkraft. Det som anses vara fel enligt svenskt tänkande anses vara rätt enligt norskt och finskt tänkande. Våra grannländer köpte, vad svensk ideologi förhindrade oss från att äga och blev därmed vinnare. Trots försäljningen har vårt svenska samhälle fortsatt ansvar för energiförsörjningen i landet. Ansvaret kan inte delegeras. De nya ägarna driver anläggningarna enbart för att tjäna pengar och de tjänar stora pengar på svensk dumhet.

Infrastruktur och andra viktiga samhällsfunktioner bör (läs skall) ägas gemensamt av oss alla som betalar skatt i Sverige. Verksamhet som vi äger kan vi utveckla och förändra. Verksamheter som vi sålt kan vi bara stå vid sidan om och se på när de förändras.

”Älvarna är allmän egendom som varken kan eller bör privatiseras” skriver en debattör. Tyvärr ingick fallrätten i affärerna med Norge och Finland. Den oändliga naturresurs som det fallande vattnet utgör på sin väg mot havet har därmed blivit våra grannländers egendom. I tanken kan detta, för den inre förståelsen, förtydligas med en hypotetisk försäljning av Värmland till Norge och Uppland till Finland. En annan uppmärksam debattör kompletterar bilden med att notera att inte bara kraftverk och fallrätter säljs ut. Piteälvens källflöden styrs också om, så att vattnet rinner till ett vattenkraftverk i Norge.

Att sälja vinstgivande anläggningar för att betala av på statsskulden föder frågor.

Nettostatsskulden förändras inte av en sådan försäljning. Vid beräkning av statens faktiska rikedom eller skuldsättning bör hänsyn tas till andra realiserbara rikedomar än kontanter. Vattenfall har alltså ett värde för landet som bibehållet företag. Säkerligen långt större än när det ligger och skramlar i en sparbössa.

Anta att du och jag har anförtrotts ansvar för Sveriges kraftförsörjning. Naturligtvis ser vi då landet som en enhet. Vår strävan blir att skapa likartade förhållanden för alla människor som bor och verkar i vårt land. Vår vision kan beskrivas som en damm. Dammen fyller vi med elkraft som vi själva producerar. När människorna behöver kraft kan de köpa kraft ur dammen. Elkraften har då samma pris oavsett vid vilken strand människorna fyller sina krus.

Kraftnivån har nu sjunkit i dammens södra del till följd av att en pump plomberats av politikerna. Detta har lett till att vi fått strömmande kraft över tre grundområden i dammen. Hade politikerna lyssnat på oss hade plomberingen fått vänta tills dammen muddrats. Kanaler har också byggts mellan vår damm och intilliggande dammar. Detta medför att vår lilla ankdamm ibland tappar kraft och ibland tillförs kraft. Detta beror på många faktorer, där efterfrågan är en och genererande produktionsenheter en annan.

I huvudsak har de genererande enheterna historiskt i vår damm varit vattenkraft och kärnkraft. De andra dammarna har tillförts kraft även från koleldade kraftverk. I framtiden kommer också vind och sol att i ökad utsträckning generera kraft till dammarna. De sistnämnda kraftslagens förmåga att leverera kraft fluktuerar kraftigt från tid till annan. Ibland blåser det hårt för att någon timme senare vara stiltje. Ibland skiner solen från en klarblå himmel för att minuten senare vara skymd av moln. Detta kommer att ställa nya krav på ledningsnätet. Det måste kunna leda kraften för optimalt utnyttjande av den kraft som för tillfället genereras.

Låt oss hoppas att ungdomar i ökad utsträckning söker sig till naturvetenskaplig utbildning. Låt oss också hoppas att politikerna ger oss uppdrag, förtroendet och långsiktiga spelregler för att sköta vår bransch. Samma förtroende som vi som var med på 60-, 70-, 80- och halva 90-talet kände.

Är det troligt att branschen återfår detta förtroende? Nya kraftproducenter har kommit in. Producenter vars enda drivkraft är att tjäna pengar på verksamheten. Höga avkastningskrav stressar också svenska kraftverksledningar. Drivkraften att producera kan befaras locka till fördröjda driftstopp för översyn och underhåll. Producerande enheter har också blivit större. Tidigare hade vi tolv kärnkraftreaktorer. Nu har vi tio åldriga reaktorer som har i uppdrag att producera lika mycket energi som de tidigare tolv gjorde. Konsekvenserna av ett misslyckande har ökat liksom de ekonomiska konsekvenserna av driftstopp.

Vad kan göras för att uppnå en tillförlitlig och säker elproduktion till, kostnadstroget, rättvist och rimligt pris. Att med ett par meningar formulera ett hållbart recept är väl storvulet. Att ge uttryck för funderingar må ändå vara tillåtet även när som i detta fall tänkaren passerat bästföredagen.

* Den enskilde teknikerns engagemang får inte gå förlorad. Att kläcka en idé eller finna en lösning på ett problem ger tillfredsställelse, som en tekniker lever länge på.

* Förbättringar i processäkerheten måste åter bli en utmaning i varje teknikers vardag. Han eller hon har motiv som sträcker sig utanför de rent privatekonomiska. Innovationskraften måste tas tillvara, uppmuntras och stå över kvartalsrapporten.

* Branschen bör styra mot flera och mindre produktionsenheter.

* Nätproblematiken prioriteras så att vi åter får ett enhetligt prisområde i Sverige. Dessutom måste nätet anpassas för de nya kraftslagen vind och sol.

* Ingenjörer bör också engagera sig i samhällsdebatten. Det hjälper inte att knyta näven i fickan. Alla som har naturvetenskaplig utbildning, och därmed fått en förståelse för sambanden i naturen, har ett ansvar att föra ut kunskap till politiker och till allmänhet.

Hur skall vi få politikerna att förstå att deras kunskap brister för de beslut de fattar och den detaljstyrning de sysslar med i dag? Fortsätter ledande politiker i riksdag och regering, liksom ledande kommunpolitiker att sätta kortsiktig, blind marknadsliberal ideologi före landets bästa har vi inget gott att vänta.

Sverige befinner sig i ett beklagligt politiskt kaos. Kan vi hoppas på att kaoset kan bli till näring för en ny tid? En tid då vi åter samlas för långsiktigt arbete för Sveriges gemensamma bästa.

Göran Eriksson, pensionerad krafttekniker

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt