Opinion

”Rymden visar vägen till ett hållbart liv här på jorden”

Cecilia Hertz, rymddesigner.

DEBATT. I rymden används slutna ekosystem där allting – syre, vatten, mat – återanvänds. Astronauterna konsumerar exakt den mängd mat och vatten som krävs. Det är något helt annat än västvärldens överkonsumtion – av allt, skriver Cecilia Hertz, rymddesigner.

Kopplingarna mellan rymden och jordens hållbarhetsutmaningar är starkare än vi tror. Och Sverige har alla förutsättningar att bli en nod för att driva hållbar utveckling med rymdteknik.

Vi måste alla bli urbanauter – en slags stadens astronauter. Jo, år 2050 kommer två tredjedelar av jordens befolkning att bo i städer. Och morgondagens städer och rymden har fler likheter än vad många tror: små boytor, begränsade resurser och behov av helt slutna kretslopp. Detta ställer krav på oss att redan i dag utveckla städer som är hållbara och där ett stort antal människor kan bo.

Slutet ekosystem

En rymdfärja eller en framtida månbas är med andra ord något av det mest hållbara man kan tänka sig med ett helt slutet ekosystem där allting – syre, vatten, mat med mera – återanvänds. Våra astronauter konsumerar exakt den mängd mat och vatten som krävs för att kroppen ska må bra. Det är något helt annat än västvärldens överkonsumtion – av allt.

Ett konkret exempel: astronauterna konsumerar 27 kilo vatten per person och dygn. Den genomsnittliga svenskens vattenförbrukning ligger på cirka 160 kilo. Viljan till innovation ökar med prisbilden. Det kostar från 10 000 US-dollar att ta upp ett kilo vatten i rymden. Inte konstigt att framtidens tvättmaskin i rymden inte ens kommer att behöva vatten.

Teknik och insikter

Så vad kan vi de facto lära oss från rymdsektorn? Och hur kan vi accelerera användningen av teknik och insikter från rymdsektorn för att utveckla nya innovationer?

Jag vill lyfta fem viktiga förutsättningar, fem essentiella komponenter för att framgångsrikt jobba med innovation:

■ Passion

■ Mindset

■ Team

■ Beteendeförändring

■ Teknik

Beståndsdelarna är beroende av varandra och essentiella i det betydelsefulla arbetet för en hållbar framtid på jorden. Men de kan också appliceras i varje verksamhet och konstellation av människor som tillsammans vill utvecklas framåt.

Saknar gränser

I rymdsammanhang håller man ihop för att driva utvecklingen framåt, just för att man inser att vår planet egentligen saknar gränser – det som blir så påtagligt sett från rymden. Angelägenheten att gemensamt lösa komplexa utmaningar inom rymdsektorn är så tydlig att jag får gåshud. Att det internationella samarbetet bakom rymdstationen ISS (International Space Station) nominerades till Nobels fredspris 2014 just för sin samverkansförmåga över alla gränser, bekräftar också att det är en uppfattning som fler delar.

Astronauter säger att de önskar att våra politiker skulle få resa ut i rymden och se hur liten och ömtålig – och framför allt gränslös – vår planet är. Det är ett sådant mindset jag vill att fler som jobbar med hållbarhetsfrågor på jorden ska anamma. Jag vill arbeta för att säkra samma passion och engagemang som präglar rymdsektorn för att med full kraft agera på den viktigaste frågan av alla: vår planet och mänsklighetens fortlevnad.

Toppmöte i Sverige

Jag planerar att bjuda in alla rymdbyråers hållbarhetschefer till ett toppmöte i Sverige 2021. Med målet att öppna alla materialdatabanker för att skanna av vilken rymdteknik som kan skapa de bästa förutsättningarna för vår planets överlevnad.

Visionen är att göra Sverige till en global kunskapsnod kring hur kunskap från rymdsektorn kan bidra till utvecklingen av hållbara städer. Sverige har en stark rymdsektor och är också stark när det gäller hållbar utveckling. Med dessa två perspektiv kan Sverige differentiera sig och ta en ledande ställning i korsningen mellan rymd och hållbarhet.

Rymdvecka i Dubai

Vi – Sverige – bör engagera oss ännu mer för att bidra till Agenda 2030 och de 17 hållbarhetsmålen. Som ansvarig för Rymdveckan i den svenska paviljongen på världsutställningen, Expo 2020 Dubai som öppnar i oktober, fokuserar jag på att utveckla aktiviteter för att uppmärksamma och engagera besökarna i hur forskning, teknik och material från rymdsektorn kan bidra till just detta.

Med 192 länder på plats finns en unik möjlighet att, direkt till en global marknad, kommunicera just de möjligheter jag ser kring rymdteknik för hållbar utveckling.

Uttrycket ”Houston, we have a problem” har satt sig i människors medvetande. I framtiden bör det i stället vara ”Houston, we have an opportunity”.

Over and out, från en optimistisk rymddesigner.

Cecilia Hertz

Rymddesigner och aktuell som ansvarig för Rymdveckan i den svenska paviljongen på världsutställningen, Expo 2020 Dubai. Hon är författare till ”Rymden – och allt den har att lära oss” och driver företaget Umbilical Design sedan 2001.

Rymddesigner och författare

Cecilia Hertz är aktuell som ansvarig för Rymdveckan i den svenska paviljongen på världsutställningen, Expo 2020 Dubai. Hon är författare till Rymden – och allt den har att lära oss och driver företaget Umbilical Design sedan 2001.