”Råolja som dunstar från tankfartyg – ett gigantiskt miljöproblem”

2014-11-04 16:46  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Världens största supertankers läcker enorma mängder lättflyktiga kolväten från råoljan de transporterar. Utsläppen på fem miljoner ton motsvarar nästan EU-ländernas totala landbaserade utsläpp, skriver Göran Värmby.

Avdunstningen av kolväten från de supertankers som fraktar råolja till olika raffinaderier i världen innebär en gigantisk miljöskandal. Inga beslutsfattare, vare sig inom politik, näringsliv eller myndigheter, bryr sig om att försöka stoppa utsläppen från oljeindustrins transporter.

Råoljan förvaras i ett antal stora tankar på fartyget. Tankarna står i förbindelse med omgivande luft för att undvika övertryck. När temperaturen överstiger kokpunkten för ett visst kolväte så avgår en viss mängd per tidsenhet ut genom ventilationsrören av till exempel metan – det mest lättflyktiga kolvätet i råoljan med 24 gånger större växthuseffekt än koldioxid. Även etan, propan och butan avdunstar lätt – alla med en kokpunkt under 0 grader Celsius.

Avdunstningen är således mest omfattande i de varma haven i närheten av ekvatorn, där också en stor del av transporterna sker. Men de största utsläppen sker i samband med att råoljan pumpas in i lasttankarna.

Globalt finns det drygt 500 så kallade Very Large Crude Carriers, VLCC, som sköter denna trafik. I en rapport från 2010 har världens största konsultföretag inom sjöfart och offshore, Det Norske Veritas, DNV, beräknat att dessa fartyg tillsammans släpper ut nästan lika stor mängd flyktiga kolväten som hela EU:s landbaserade verksamheter. Utsläppen från trafik, industri, kraftverk, kommuner och varukonsumtion sammantaget är sju miljoner ton per år, att jämföra med utsläppen från råoljetransporterna med supertankers på fem miljoner ton.

För mig är det en gåta att ingen inom FN:s miljöorgan för maritim verksamhet, EU-kommissionen eller sjöfartsmyndigheterna slagit larm om detta för ansvariga beslutsfattare och politiker. Hur professionellt arbetar man? Är det ingen – förutom experterna på DNV – som känt till detta?

Vi vet att myndigheter och företag på landsidan, inom oljehamnar och raffinaderier, arbetar för att minska utsläpp av kolväten från råoljehantering i cisterner och vid lastkajer. Alla i branschen vet att råoljan innehåller en stor andel lättflyktiga och samtidigt väldigt värdefulla kolväten. Självklart måste man då vidta åtgärder så att dessa inte avdunstar.

Den lösning som DNV föreslår är att de råoljetransporterande fartygen byggs för LNG-drift, det vill säga använder flytande naturgas som motorbränsle i stället för ”bunker C” som är oren avfallsolja.

Kylan från den flytande naturgasen – minus 163 grader Celsius – kan utnyttjas för att kyla ner och fånga in de kolväten som avdunstar. Därmed kan dessa utnyttjas som bränsle eller för elproduktion ombord i stället för att de släpps ut och bidrar till växthuseffekt och annan miljöpåverkan.

Kostnaden för ett nybyggt fartyg enligt DNV:s koncept är högre jämfört med ett konventionellt tankerfartyg, men detta ”tjänas in” med råge under fartygets livscykel genom bland annat lägre bränsleförbrukning.

Som ett extra plus skulle då utsläppen av svavel och partiklar gå ner till i stort sett noll vilket är en utomordentlig insats med tanke på att bara ett enda av dessa fartygs utsläpp av svaveldioxid utgör mer än 5 procent av Sveriges utsläpp. Kväveoxidutsläppen kan minskas med cirka 80 procent med de nya gasdriftsmotorer som nu finns.

Jag uppmanar vår nya miljöminister Åsa Romson att snarast ta upp denna viktiga fråga med den nya EU-kommissionen för att få en snabb överblick över problemets omfattning och vilka lösningar som står till buds.

Göran Värmby, konsult hållbar affärsutveckling, f d miljöchef Göteborgs stad

Fartyg som återvinner

  • Konsultföretaget Det Norske Veritas, DNV, har tagit fram ett konceptfartyg med LNG-drift och med återföring av lättflyktiga kolväten från råoljelasten. Enligt DNV ska både utsläppen av kolväten och ballastvatten elimineras.
  • Konceptfartyget släpper ut 33 procent mindre koldioxid, 82 procent mindre kväveoxider, 94 procent mindre svaveloxider och 94 procent färre partiklar jämfört med motsvarande, konventionella VLCC-fartyg.
  • Kapitalkostnaden sägs öka med 10 procent men livscykelkostnaden ska minska med 25 procent. Källa: DNV

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt