”PTS - Håll stängt för insyn i datatrafiken”

2013-11-18 13:07  
Foto: Jonas Askergren

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Det får inte bli för lätt att smygtitta i kändisars sjukjournaler eller att bygga register över romer. Om polisen och myndigheterna tillåts hämta information automatiskt hos operatörerna finns det ingen anledning att lägga band på sig. Det är inte teleoperatörerna som ska tvingas välja mellan integritet och lönsamhet, skriver Jakop Dalunde och Jacob Dexe, Tankesmedjan Fores.

Post- och Telestyrelsen, PTS, färdigställer just nu sitt förslag för teleoperatörers och myndigheters hantering av kunddata. Förslaget försätter operatörerna i en omöjlig sits där de tvingas välja mellan sina kunders integritet och sin egen lönsamhet.

Detta handlar om din och min personliga kommunikation, tillgänglig för brottsbekämpande myndigheter, nästan helt utan spärrar. PTS måste ändra sin inriktning.

Den andra juli i år begärde PTS in remissvar angående nya ”föreskrifter om ersättning för utlämnande av lagrade uppgifter för brottsbekämpande ändamål”. Föreskrifterna är tänkta att sätta ett tak för vilka avgifter som operatörer får lov att ta ut när polisen och andra brottsbekämpande myndigheter begär ut information om operatörernas kunder och trafik.

Det kan tyckas att detta är en strålande idé för att lösa brott - enkel tillgång till allas kommunikation - men det försvårar upprätthållandet av medborgares personliga integritet.

Lagen om elektronisk kommunikation, LEK, kräver att många uppgifter om medborgarnas privata kommunikation sparas i sex månader hos de ”lagringsskyldiga”, som operatörerna kallas i lagen. Med stöd i LEK kan polisen begära ut information från operatörerna, till exempel om var du befann dig för sex månader sen och vem du pratade med, förutsatt en brottsmisstanke med en straffskala om minst två års fängelse.

När polisen på Öland begärde ut data från fyra operatörer i en mordutredning, ondgjorde sig politiker och polisen över Tele2s höga avgifter, 540 000 kronor och senare justerat till 330 000 kronor, samtidigt som Telia, 3G och Telenor tillsammans begärde 59 000 kronor för motsvarande uppgifter.

Då Tele2 inte ville ge med sig ändrade polisen sin förfrågan till en mer begränsad mängd data, betalade i stället 83 000 kronor och mordet verkar sedermera ha blivit löst.

Många verkar tycka att Tele2 försvårade polisens arbete och försökte profitera på ett tragiskt mord, men det finns en mycket dystrare sanning bakom siffrorna. Varför begär polismyndigheten ut mycket mer information än de faktiskt behöver från operatörerna? Och varför reagerar inte andra operatörer på samma sätt som Tele2?

Tele2 uppger själva att de har en manuell granskning för att se om en begäran från myndigheter uppfyller de juridiska krav som finns. Om en begäran inte uppfyller dessa krav så nekar man myndigheten uppgifterna.

Denna granskning kräver tid, tålmodighet och kompetent personal. Skulle det föreslagna avgiftstaket införas skulle det i det närmaste omöjliggöra en manuell granskning, och operatörerna förlorar ytterligare incitament att värna sina kunders integritet.

Problemet blir ännu större om man lägger till principen om fri bevisprövning i Sverige, att polisen kan använda sig av alla tillgängliga källor för bevisföring, oavsett hur den inhämtningen har gått till. Det innebär att information som samlats in genom missbruk av LEK och operatörernas register ändå får användas som bevis vid brott som till exempel snatteri eller fortkörning.

Samtidigt säger Säkerhetspolisens Kurt Alavaara till Ny Teknik, 6/11 2013, att de helst ser en lösning där Säpo får ta del av uppgifter från operatörerna “inom två minuter”, utan att operatörerna ska kunna granska om myndigheten har rätt att begära ut sådan information.

Det är högst oroväckande att polismyndigheterna vill ha automatisk tillgång till all digital kommunikation mellan medborgare i realtid. Från operatörernas uttalanden vet vi att polisen och andra myndigheter allt som oftast begär ut data utan laglig grund för sina förfrågningar - i dagsläget är det enbart den manuella granskningen som hindrar ohämmad inhämtning.

I ett automatiskt system finns det ingen anledning för polisen att lägga band på sin egen dataanvändning. Det är helt enkelt för lätt att missbruka systemet. Vi medborgare måste kunna lita på våra myndigheter, men samtidigt måste vi ta åt oss av lärdomarna från skandalerna med registren över romer, smygtittande i kändisars sjukjournaler, ja till och med läckorna från Edward Snowden: Alla system kan missbrukas.

Det är för lätt att det får oönskade konsekvenser för våra privatliv. Det ska inte vara lätt att göra sådana övertramp. PTS måste tänka om och värna integriteten.

Jakop Dalunde och Jacob Dexe

Tankesmedjan FORES

Tankesmedjan FORES

FORES är en grön och liberal tankesmedja som arbetar med frågor om miljö, migration, entreprenörskap, integritet och digitala fri- och rättigheter, jämställdhet, global demokratisering och moderniserad välfärd. Verksamheten leds av en styrelse, som utses av Bertil Ohlin-institutet, Centerpartiet och Studieförbundet Vuxenskolan. Centerpartiet är största enskilda finansiär.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL