”Potentialen är enorm – Sverige kan spara miljarder under kommande energikriser”

2022-04-21 10:01  
Veronica Koutny Sochman, vd för branschföreningen Swedisol. Foto: Swedisol

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Energianvändningen i flerbostadshus minskade med 10 procent mellan 2016 och 2020. Men potentialen för energieffektivisering är mycket större än så – kommunpolitiker och privata fastighetsägare har ett ansvar, skriver Veronica Koutny Sochman, vd för Swedisol.

Vinterns höga elpriser och kriget i Ukraina har intensifierat debatten om Sveriges och EU:s energiförsörjning. Men debatten handlar nästan uteslutande om behovet ny energiproduktion. Detta trots att energieffektivisering ofta är det billigaste och snabbaste sättet att både minska de egna energikostnaderna och att frigöra energiresurser till annan användning.

I Sverige har vi länge varit bortskämda med låga energipriser och ett energisystem med låg klimatpåverkan. Många fastighetsägare har saknat tillräckliga incitament att hålla nere bostädernas energianvändning. Den inställningen håller inte längre. Alla energiresurser måste användas så effektivt som möjligt om vi ska möta klimatkrisen och stärka Europas försörjningstrygghet.

EU-kommissionen presenterade den 8 mars åtgärder för att minska importen av rysk gas. Kommissionen konstaterar att ”principen om att sätta energieffektivitet först är mer relevant än någonsin” och ökad energieffektivitet i fastigheter pekas specifikt ut. Även om användningen av naturgas är begränsad i Sverige, kan effektivisering av våra byggnader bidra till ökad stabilitet på den integrerade europeiska energimarknaden, som kraftigt påverkar prissättningen i Sverige.

Omkring 40 procent av all energi i Sverige används till att värma upp eller kyla ner fastigheter. Potentialen för effektivisering är enorm. Enligt rapporten Grön Logik kan en samhällsekonomiskt lönsam energieffektivisering av byggnader frigöra hela 11 TWh el – tillräckligt för att elektrifiera hela Sveriges personbilsflotta, eller öka Sveriges elexport med 40 procent. Samtidigt minskar behovet av bland annat biobränslen för uppvärmning med mer än 40 TWh.

Den stora potentialen tydliggörs i Swedisols senaste kartläggning av energianvändningen i flerbostadshus. Det skiljer sig mycket mellan de mest och minst effektiva länen, fastighetsägarna i exempelvis Jönköpings län har lyckats minska energianvändningen med 20 procent mellan 2016 och 2020, medan de på Gotland och i Örebro län under samma period har ökat den med 14 procent.

De bäst presterande länen finns i både norra och södra Sverige, vilket indikerar att skillnaden kan kopplas till olika ambitionsnivå.

Klimatkrisen och EU:s försörjningstrygghet är tillräckliga skäl att snabbt öka takten i energieffektiviseringen av våra fastigheter. Men det finns också en mycket stor ekonomisk vinst i att tillvarata potentialen. Bara under de kommande tio åren kan den samhällsekonomiska besparingen i Sverige uppgå till 180 miljarder kronor, enligt rapporten Grön Logik. Och de minskade energikostnaderna märks direkt för de som tar täten i arbetet.

Vi uppmanar svenska beslutsfattare att agera snabbt och kraftfullt och har tre förslag:  

1. Kraftsamla och ta fram en konkret plan för hur målet om 50 procent effektivare energianvändning till 2030 ska uppnås genom samhällsekonomiskt lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Enligt Energimyndigheten måste vi göra betydligt mer än idag för att målet ska nås.

2. Öka satsningarna på Boverkets nya Informationscentrum för energieffektivisering och låt det ingå i ett nytillsatt Energieffektviseringsråd med ett tydligt uppdrag att stödja olika sektorers arbete.

3. Stimulera effektiviseringsåtgärder i alla delar av samhället, inte bara i flerbostadshus: exempelvis genom att inkludera lokaler, införa ett Energirotavdrag för energieffektivisering för småhusägare och återinföra Energisteget för industrin. Påskynda kraftigt den nytillsatta utredningen om kvotpliktsystem för att öka energieffektiviseringen, så att de så kallade vita certifikaten kan bli verklighet med omedelbar verkan.

Energieffektiviseringsfrågan kännetecknas av goda tekniska förutsättningar och uppenbara vinster, utan stora målkonflikter. Få åtgärder har så stor potential för säkerhetsläget, klimatarbetet och samhällsekonomin samtidigt. Den svagaste länken i kedjan är den politiska kvickheten. Där behövs snarast en kraftsamling.

 

Veronica Koutny Sochman, vd Swedisol

 

 

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt