”Parisavtalet är inte uppnått – vare sig i Sverige eller världen”

2021-03-09 12:59  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

REPLIK. Vindkraft har lägst produktionskostnad av de kraftslag som kan byggas ut i stor skala men ingen hävdar att vi ska ha ett elsystem med endast vindkraft, skriver Daniel Kulin, Svensk Vindenergi, i en replik.

I en debattartikel i Ny Teknik skriver Hans Stackegård om vindkraftens tillgänglighet. Några av påståendena behöver bemötas.

I slutet av 2020 hade vindkraften 10 000 MW installerad effekt. Årsproduktionen var 27 TWh. Det motsvarar kapacitetsfaktor 31 procent, trots att den effekt som tillkom under 2020 inte hann producera hela året. I Sverige ligger kapacitetsfaktorn för ny vindkraft i intervallet 35-40 procent. För den havsbaserade vindkraften som byggs i andra länder i dag är kapacitetsfaktorn cirka 50 procent.

Vindkraften drabbas av få haverier. De vindkraftverk som uppförts i Sverige 2001-2020 har tillsammans presterat över 4 000 driftår. Under den tiden har det inträffat färre än 15 haverier. När det gäller säkerhet så är ett vindkraftverk en maskin med roterande rotorblad och tillverkaren ska enligt EU:s maskindirektiv göra en riskanalys innan maskinen tillverkas.

Under etableringsfasen är området en byggarbetsplats och det är enligt lag inte tillåtet för obehöriga att vistas i vindkraftparken. Arbetsmiljöverket har genomfört marknadskontroller och arbetsmiljöinspektioner. I ett uttalande konstaterar Arbetsmiljöverket att säkerhetsnivån generellt sett är god inom vindkraftbranschen jämfört med andra branscher, och upplever att det finns en vilja att upprätthålla en hög säkerhetsnivå bland såväl tillverkare som ägare av vindkraftverk.

Vindkraft har lägst produktionskostnad av de kraftslag som kan byggas ut i stor skala men ingen hävdar att vi ska ha ett elsystem med endast vindkraft. Mycket av den svenska elproduktionen faller snart för åldersstrecket. Energimyndigheten räknar med att 100 TWh ny kraftproduktion behöver tillkomma 2020-2040, förutsatt att elanvändningen ökar från 140 TWh idag till 160 TWh år 2040. Om elanvändningen ökar till 200 TWh behövs 140 TWh ny kraftproduktion.

Det finns gott om forskning som visar hur utmaningarna i ett 100 procent förnybart energisystem kan hanteras. Vindkraften har utvecklats snabbt och redan idag kan moderna vindkraftverk stötta elsystemet med både spännings- och frekvensreglering. Med ett energilager mellan vindkraftsparken och elnätet kan vindkraftsparken även bidra med systemtjänster även när det är vindstilla. Tekniken finns och används i andra länder – och snart även i Sverige.

Vind-, sol- och vattenkraft, skulle, tillsammans med import, kraftvärme och gasturbiner, redan idag kunna täcka det högsta tänkbara effektbehovet i Sverige. Men begränsningar i elnätet gör att det behövs marginaler i form av exempelvis lagring av el och tjänster som ökar flexibiliteten i förbrukningen. Det är även viktigt att öka överföringskapaciteten i elnäten, både inom landet och till grannländerna, för att bättre kunna möta variationer i produktion och konsumtion.

Avslutningsvis så är inte Parisavtalet på något sätt uppnått, vare sig i Sverige eller världen. Energiföretagens Färdplan energi visar att el och fjärrvärme står för 9 procent av Sveriges koldioxidutsläpp och att även denna sektor har en del kvar att jobba på. Samtidigt står transporter och arbetsmaskiner för 39 procent, industri för 32 procent och jordbruket för 14 procent av Sveriges koldioxidutsläpp.

Dessa sektorer kan alla minska sina utsläpp genom elektrifiering, där förnybar el spelar en stor roll i omställningen. Klimatkrisen är akut och alla måste samarbeta för att minska utsläppen. Sverige kan göra mycket – både genom att minska utsläppen inom landet och genom export av grön el.

 

Daniel Kulin, strategisk analytiker, Svensk Vindenergi

Mer om: Debatt Vindkraft

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt