På tio år måste vi hindra isen att smälta

2005-02-24 08:08  
Det är sent på jorden.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Tar vi inte itu med koldioxidutsläppen på allvar, kommer klimatförändringen att markant försämra människans livsmiljö. Kyotoprotokollet är ett välkommet steg på vägen, men räcker inte på långa vägar till för att hindra att klimatförändringen ”skenar iväg”. Det måste följas upp av långt strängare utsläppskrav och EU måste ta ledningen, skriver Anders Wijkman, europaparlamentariker.

Världen har drygt tio år på sig att lägga om kurs." Det var det raka budskapet nyligen från en grupp forskare och politiker som studerat klimatproblemet på uppdrag av Storbritanniens premiärminister Tony Blair. Kärnan i deras rapport, är att utsläppen av växthusgaser på jorden måste börja minska senast 2025. Annars blir det omöjligt att undvika att klimatförändringen leder till ödesdigra konsekvenser för våra samhällen.

 

Till skillnad från vad man tidigare trott - en relativt långsam förändring av klimatet till följd av ökade utsläpp av växthusgaser, varnar forskarna nu för snabbare och mer drastiska förändringar. Nya forskningsrön visar att redan en måttlig höjning av medeltemperaturen skulle medföra allvarliga konsekvenser.

 

Redan vid en sammanlagd höjning av temperaturen på två grader Celsius kan följderna bli ödesdigra. Grönlands landisar smälter ned, vilket skulle resultera i en kraftig höjning av havsvattennivån (den totala vattenmängden i Grönlandsisen är tillräckligt för att höja nivån med sju meter). Vid ytterligare en grads ökning av temperaturen är risken stor att Antarktis ismassor börjar smälta och Golfströmmen mattas av. En annan konsekvens kunde vara att Amazonas regnskogar ersätts av savanner.

 

De flesta experter är överens om att en nivå där medeltemperaturen på jorden ökar mer än två grader Celsius måste undvikas. Den centrala frågan blir därför hur höga utsläpp som kan tolereras utan att denna kritiska nivå överskrids. Allt fler forskare menar nu att koncentrationen av CO2 i atmosfären ej bör vara större än 400 ppm. Eftersom vi redan ligger på 379 ppm - och ökningen för närvarande är två ppm per år - har vi inte mer än tio år på oss innan utsläppen måste böja av - och helst minska.

 

Industrialiseringen av Kina och Indien ökar utsläppen snabbt. Varje år bygger Kina nya kraftverk, främst eldade med kol, motsvarande hela Sveriges elsystem.

 

Endast fyra av de gamla EU-länderna - Storbritannien, Sverige, Frankrike och Tyskland - bedöms klara Kyotoprotokollets utsläppsmål. EU kommer inte att nå målet om åtta procents minskning fram till 2010 om man inte vidtar en rad ytterligare åtgärder.

 

EU måste först och främst avskaffa subventionerna till fossila bränslen (främst kol) samt öka stödet till förnyelsebar energi och satsa på biobränslen, kraftvärme och energibesparande åtgärder. Att kraftigt bygga ut kraftvärmen, där spillvärmen används till att värma bostäder, är en särskilt viktig åtgärd. Att satsa på detta vore en långt vettigare uppgift för Vattenfall än affärerna i kolkraft i Tyskland.

 

Ytterligare en viktig åtgärd vore att styra över stödpengarna inom jordbruket från produktion av mat till produktion av biobränslen. Slutligen måste kraven på biltillverkarna skärpas betydligt. Det är ingen konst att bygga energisnåla bilar, men det är inte där branschen lägger merparten av sina ansträngningar. I Sverige, som har EUs mest bensinslukande bilpark, måste dessutom förmånsbeskattningen ses över.

 

Kyotoprotokollet, som trädde i kraft för en vecka sedan, innebär krav på högst måttliga begränsningar av utsläppen av växthusgaser. Om vi med säkerhet vill undvika en utveckling där landisen på Grönland smälter bort måste målet för utsläppen på sikt skärpas avsevärt. För år 2020 bör målet vara en minskning på 30 procent. För 2050 bör minskningen ligga på 60-70 procent. För att nå dit bör en fortsatt effektivisering av energianvändningen och utvecklingen av alternativa energislag bli en europeisk ledstjärna.

 

Parallellt med detta måste vi stödja tekniksprång på energiområdet i u-länderna, genom inrättandet av en Energiteknikfond för insatser i utvecklingsländerna. U-länderna behöver inte göra om våra misstag, men för att stimulera fram investeringar i bästa möjliga teknik krävs finansiellt stöd. Slutligen måste vi få till en nystart på klimatdialogen med USA, världens största klimatbov.

 

Det är sent på jorden. Om vi inte agerar resolut i dag kommer våra barn och barnbarn att en dag förbanna vår kortsiktighet.

 

 

Anders Wijkman

Europaparlamentariker, kd

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt