”Onödigt styrsystem räddar inte fjärrvärmen i Åre”

2018-12-03 13:12  
Så här kommer undercentralerna i Åre att se ut. Två enheter från Ngenic installeras, den vita styrdosan till vänster samt en vit dosa till höger som samlar in data från värmemängdsmätaren. Bilden är från en anläggning i Uppsala. Foto: Ngenic

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

LÄSARKOMMENTAR. Fjärrvärmesystemet i Åre är felkonstruerat och oekonomiskt. Det hjälper inte att komma med nya onödiga styrsystem, skriver läsaren Hans Lönn.

Åre har troligtvis Sveriges sämsta fjärrvärmesystem. Pumparna är alldeles för stora och ger för högt tryck som i sin tur gör att vattnet snurrar runt alldeles för fort. Man klarar inte att föra över värmen från pannorna.

Som backup för nätet använder man sig av det numera nedlagda sjukhusets gamla panncentral. Den ligger i slutet av nätet och matar bakifrån vilket gör att de som bor närmast klagar på att det blir för varmt i bostaden när det är kallt och backupsystemet körs. Returtemperaturen på primärsidan är så hög att några fastigheter har anslutits på fjärrvärmereturen.

En sådan felprogrammering kan väl inte finnas på något annat ställe i Sverige? Å andra sidan är nästan alla värmesystem överdimensionerade i Sverige.

Nå, har man gjort någonting åt detta i Åre? Inte ett dugg, man bara bygger ut produktionsanläggningen och så tror man att allt löses med det totalt onödiga styrsystemet från Ngenics. (Läs om installationen på nyteknik.se) För övrigt så är de höga kostnaderna för fjärrvärmen ingen bra affär för Jämtkraft. Man förlorar pengar i Åre och de andra konsumenterna får betala kalaset.

Det finns sedan länge lösningar på problemen med stora oregelbundna varmvattenbehov. Det kallas att prioritera varmvattenproduktionen. Om behovet är för stort, exempelvis när alla vill duscha samtidigt efter skidturen, så stängs uppvärmningen till radiatorerna av. Värmekapaciteten är så hög i husen att det endast blir en temperatursänkning på några tiondels grader. Men att påstå att man skulle spara 250 MWh som görs i Ny Tekniks artikel, är totalt nys. Bortfallet till uppvärmningen måste ju kompenseras när det åter finns utrymme att fylla på värme.

Men vad skulle man då ha gjort genom åren? Man skulle på sekundärsidan ha använt sig av lågflödesmetoden. Flödena skulle ha blivit en femtedel och det dynamiska trycket, för att övervinna friktionsförlusterna, skulle ha stannat vid 1 mVp, (meter vattenpelare). Det förstår ju vem som helst att det skulle ge helt andra förutsättningar även på primärsidan.

Men Åre är inte ensamt om denna okunskap. Säg den stora anläggning i Sverige som inte har tryck på primärsidan som kan uppgå ända till 100 mVp. Och det löser många genom att sätta in en tryckreduceringsventil.

Hans Lönn, Åre

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt