”Omfattande säkerhetskultur i svensk kärnkraft”

2011-03-21 15:11  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Reaktorerna i Sverige har flera barriärer för att förhindra radioaktiva utsläpp. Och säkerhetskulturen vid svenska kärnkraftverk innebär att vi tar lärdom av incidenter och ständigt förbättrar säkerheten, skriver Kjell Jansson, vd Svensk Energi och företrädare för den svenska kärnkraftsindustrin.

Utvecklingen vid de drabbade kärnreaktorerna i Japan berör alla. Som representanter för svensk kärnkraftsindustri känner vi djupaste medlidande med dem som drabbats av naturkatastrofen. Vi instämmer också i den europeiska kärnkraftsindustrins uttalande om att ställa upp med assistens som begärs av Japan.

Vi har inte samma hotbild från naturen här i Sverige. Men vi har byggt upp en säkerhetskultur i kärnkraften som vi vill berätta om. Den visar sig på många plan. Mycket av säkerhetstänkandet har internationellt ursprung. Det finns många sammanslutningar, inte minst inom Europa, som fokuserar på att driva säkerhetsutvecklingen genom erfarenhetsutbyte och standardisering.

Det svenska säkerhetsarbetet är uppdelat i fyra steg:

1. Förebyggande av fel

2. Motverkande av störningar

3. Förhindra att störningar leder till haverier

4. Konsekvenserna lindras om ett haveri ändå sker

Konsekvenslindringen innebär att reaktorerna i Sverige har fler barriärer för att hindra radioaktiva utsläpp. Dessa barriärer sträcker sig från bränslet, över reaktortank och betonginneslutning till en speciell filteranläggning.

Filteranläggningen belyser den svenska säkerhetskulturen. Efter olyckan i Harrisburg 1979 byggdes filter vid de svenska reaktorerna för att kunna ta hand om 99,9 procent av de radioaktiva ämnen som skulle kunna släppas ut vid en eventuell härdsmälta. Här ingick också system för att säkerställa att vatten samlas under reaktortanken för omedelbar kylning om bränslet smälter igenom ståltanken, och system som kan fylla på vatten från extern källa för att trygga kontinuerlig kylning.

En händelse som ofta relateras till är incidenten i Forsmark 1 år 2006 då en kortslutning i ett ställverk ledde till snabbstopp av reaktorn. Två av fyra dieselaggregat startades automatiskt, men två räcker för att kyla reaktorn. Situationen var allvarlig eftersom flera säkerhetssystem som ska fungera oberoende av varandra blev verkningslösa på grund av en yttre störning.

Det visade sig att ett utbyte av elektriska komponenter i Forsmark 1 hade gjorts felaktigt och att provningen efteråt inte varit tillräckligt omfattande. En djupgående analys lämnades en knapp månad senare till dåvarande Kärnkraftinspektionen, SKI, med åtgärdsförslag. SKI gjorde också en egen analys varefter några andra reaktorer i Sverige undersöktes och åtgärdades innan de åter togs i drift. Historiskt finns andra incidenter i Sverige som lett till kontroll och åtgärder på fler reaktorer.

Regelbundet sker övningar vid de svenska kärnkraftverken enligt en krishanteringsplan. De handlar om olika scenarier inklusive hot samt fältövningar som involverar flera andra, som myndigheter, länsstyrelsen, polisen och räddningstjänsten. Regelbundet testas larmsystem och kommunikation.

I säkerhetskulturen ingår också att berätta om vad som sker och vad vi gör inom kärnkraften. Inte minst visade det sig vid olyckan i Tjernobyl 1986. Den olyckan upptäcktes först i Forsmark som omedelbart informerade om förhöjd strålning utomhus och vidtog planerade säkerhetsåtgärder med personal och anläggningar.

Den svenska kärnkraftsindustrin är nu beredd att vidta ytterligare åtgärder som kan komma ut av lärdomarna efter olyckan i Japan.

Kjell Jansson

Vd Svensk Energi

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt