Ökat samarbete ger fler jobb

2008-10-07 23:00  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Snart presenterar regeringen forskningspropositionen. Om målet är att skapa fler jobb bör regeringen stimulera ett ökat samarbete mellan akademi och industri, skriver två industrirepresentanter.

Sverige har industrier i världsklass, inom områden som tunga fordon, mobiltelefoni och läkemedel. Ökad export av varor och tjänster har länge gett det största bidraget till tillväxten.

Tjänsteexporten ökar och har enligt SCB nått 28 procent av den totala exporten. Samtidigt som exportföretagen förlägger alltmer produktion utanför Sverige, behåller man än så länge produktutveckling och andra tjänster inom landet. För att den högtekniska exportindustrin även i framtiden ska välja att förlägga kunskapsintensiv verksamhet i Sverige är närheten till akademisk forskning med industriell potential betydelsefull.

En färsk analys av forskningsanslagen till universitet och högskolor som Högskoleverket har gjort visar att de externa, ickestatliga, medlen minskat under de senaste åren. Den statliga forskningsfinansieringen var oförändrad mellan åren 2004 och 2007.

Än mer intressant är fördelningen av forskningsmedlen mellan lärosätena. 2007 gick 88 procent av de direkta statsanslagen för forskning och forskarutbildning till de etablerade högskolorna, en fördelning som i stort sett varit oförändrad sedan 2004.

Frågan är hur de stora lärosätena utvecklats med avseende på samarbete med industri, som potentiellt kan omsätta forskningsresultat i industriell verksamhet och i förlängningen nya jobb. Forskning utan industriell anknytning leder ofta till allmän kunskap som lätt kommersialiseras utanför landet.

Tidigare rekryterades med fördel professorer från industrin, ofta tekniska doktorer som under några år framgångsrikt verkat inom högteknologisk produktutveckling. Här har det skett en stor förändring under de senaste decennierna.

Professorer befordras i?dag nästan uteslutande inom akademin. Med resultat att industrin och akademin alltmer driver isär.

Genom Bolognaprocessen bildar universiteten modell och de tekniska högskolornas mer nyttoinriktade tradition inordnas alltmer med fokus på antal publicerade artiklar.

Visst ska forskningsresultat publiceras, men nyttan med forskning mäts knappast i första på det sättet. Inom de tekniska högskolorna har i?stället forskningen bedömts utifrån möjligheterna till industriell tillämpning. Forskningsresultat bör främst bedömas utifrån kunskapsöverföring till industrin som resulterar i nya metoder, patent och produkter.

Vår förhoppning är därför att regeringen med forskningsmedlen tydligt främjar ett ökat samarbete mellan akademi och industri. Nyare lärosäten bör därför främst fokusera sin forskning och utbildning på områden som passar in i den industriella omgivning som finns i närområdet. Professorer bör i större utsträckning rekryteras från industrin, vilket kan underlättas genom att resultat från industrins produktutveckling oftare publiceras i akademiska sammanhang. Då läggs grunden för en svårslagen kombination av akademi och industri som kan bidra till ett svensk näringsliv i världsklass även i framtiden.

Magnus Olofsson, gd Elsäkerhetsverket

Gunnel Färm, fd gd och ordf Transportforsk

Ny Teknik Admin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt