”Nya kemikalielagen bromsar innovationer”

2016-08-30 07:21  
Ann-Christin Paul, styrelseordf Paxymer, vd PP Polymer, samt styrelseledamot i Mistra innovation och Amit Paul, vd för Paxymer samt styrelseledamot i SPIF (Svensk plastindustriförening).

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Den föreslagna kemikalieskatten är en rent fiskal skatt som saluförs som miljöåtgärd. Utformningen förstör affärsmöjligheter för innovationsbolag samtidigt som miljöeffekten riskerar att bli omvänd, skriver Amit Paul, vd Paxymer och Ann-Christin Paul, vd PP Polymer.

En av de största utmaningarna vi står inför är att eliminera långlivade och farliga ämnen i konsumentprodukter och närmiljö. Regeringens ambition att med ekonomiska styrmedel påskynda en sådan process är god men utformningen av förslaget gör att konsekvensen snarare bli omvänd. Istället för att lyfta grön innovation förstörs affärsmöjligheter för innovationsbolag och incitament för att eliminera skadliga kemikalier i produkter försvinner.

Skatten fokuserar på vissa funktioner som till exempel flamskydd. Där gör man en sammanblandning mellan funktion och substans. Tillverkare använder flamskydd eftersom de måste garantera produktsäkerhet enligt vissa kriterier. Det är inte en valfri funktion. Flamskydd har rönt stor uppmärksamhet eftersom det ofta uppnås genom att tillsätta farliga kemikalier i till exempel plast eller textil.

Regeringens ambition bör rimligtvis vara att få tillverkare att byta till mer hållbara flamskyddsteknologier snarare än att ta bort flamskydd som funktion. Det finns redan i dag betydligt bättre alternativ kommersiellt tillgängliga. Paxymer är ett av dem.

Kemikalieskattens utformning baseras på en egen klassificering framtagen av utredningsgruppen, som i sin ansats att vara progressiv slår snett. Ett exempel är ämnet Antimontrioxid som är klassat cancerogen klass 1 (farligast) enligt CLP/REACH. I lagförslaget hamnar den i kategorin med störst skatterabatt. Samtidigt som produkter som enligt CLP/REACH-ramverket inte har tilldelats någon klassning och vanligen betraktas som relativt säkra beskattas till 100 procent.

Konsekvensen blir att incitamenten för stora företag att hitta miljösmarta lösningar för att möta flamskyddskrav minskar. Om de nya alternativ man utvecklar drabbas av en så kallad miljöskatt trots att de är designade med den bästa tillgängliga gröna teknologin på marknaden, vad blir då benägenheten att investera i ny utveckling?

Ekonomiska styrmedel för att skynda på substitution är något som Paxymer länge förespråkat, så initiativet är efterlängtat. Redan hösten 2010 arbetade vi tillsammans med bland annat WWF och Naturskyddsföreningen för att lyfta frågan inför KemIs seminarium Giftfri miljö.

Genom att göra några justeringar i lagstiftningen kan skatten få önskad effekt som styrmedel utan att regeringen skulle behöva justera ned de budgeterade intäkterna.

  • Fokusera på problematiska substanser, inte funktion. Det viktiga är att vi kan få till stånd substitution av farliga ämnen mot mindre farliga.
  • Använd existerande klassningssystem. EUs system och klassningar under CLP/REACH är något som företag arbetat med under lång tid. Detta kommer att underlätta både kontroll och efterlevnad av lagstiftningen eftersom informationen återfinns i säkerhetsdatablad. Vill regeringen vara progressiv och gå längre, finns exempelvis Chemsecs SIN-lista.
  • Sätt en tidslinje som ger tillverkarna möjlighet att byta ut de farliga ämnen som beskattas. Utöka de substanser som omfattas av skatten allteftersom kunskapen ökar. På det sättet skapas de incitament till förändring som industrin är i så desperat behov av.

Om kemikaliskatten omformas så driver den marknaden mot grönare och säkrare alternativ genom att belöna de företag som arbetar med problematiken och bestraffa dem som använder farliga ämnen, istället för att beskatta alla. Då kan Sverige återigen ta ledartröjan i en viktig miljöfråga. Men det kräver snabbt och resolut agerande från våra folkvalda. Än är det inte för sent.

Amit Paul, vd för Paxymer samt styrelseledamot i SPIF (Svensk plastindustriförening)

Ann-Christin Paul, styrelseordf Paxymer, vd PP Polymer, samt styrelseledamot i Mistra innovation

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt