Opinion

”Nu måste laddinfrastrukturen på plats för den tunga trafiken”

Foto: Science Photo Library

DEBATT. Brist på laddningsinfrastruktur kan stå i vägen för att vi ska kunna använda elektriska tunga fordon fullt ut. Nu behövs en samordnad lösning i Europa för lastbilstransporterna, skriver EIT Innoenergy Scandinavia.

För bara några år sedan var kostnader, liksom farhågor kring långsam laddning och dålig räckvidd, relevanta argument mot elfordon. Ändå har det nyligen skett en överraskande snabb övergång till elektriska personbilar.

Laddningsinfrastrukturen har utvecklats parallellt tack vare marknadsledare som Tesla och joint ventures såsom Ionity. Med 370 olika EV-modeller på marknaden har kostnaden sjunkit avsevärt.

Den explosionsartade försäljningsökningen har dock redan börjat visa svagheter i utbyggnaden av laddinfrastrukturen när det gäller tillgång, många olika betalningssystem och annat.

Etableringen av elbilar som framtidens personbil har redan inträffat. Internationella Energiorganet IEA rapporterade att elbilsförsäljningen under första kvartalet 2021 trots coronapandemin var mer än 2,5 gånger högre än samma period förra året.

Ett business as usual-scenario ger vid handen att antalet elbilar på vägar över hela världen torde öka från 11 miljoner idag till 124 miljoner fram till 2030. Internationella Energiorganet IEA:s rapport ”Net Zero by 2050” talar även om 80 miljoner laddbara bilar enbart i Europa till 2030. Det finns med andra ord mycket goda skäl att sätta mer fokus på laddinfrastruktur.

Siffrorna ovan handlar till stor del om passagerarfordon, men trenden är starkt positiv även för olika typer av lastbilar, lätta transportfordon (LDV), byggfordon, långtransporter och tunga transporter (HDV). Detta är betydelsefullt, eftersom koldioxidutsläppen från transportsektorn i dagsläget är tämligen jämnt fördelade mellan personbilar och HDV.

Batterielektriska HDV:er är därför en viktig del i utfasningen av koldioxid från transportindustrin i Europa. Det finns här anledning att ta lärdom från uppbyggnaden av laddinfrastruktur för lätta fordon till den tunga sidan och framför allt göra en mer samordnad lösning som finns på plats innan den stora elektrifieringsvågen på den tunga sidan.

För några år sedan började teststräckor för elmotorvägar poppa upp runt Europa, och många såg detta som framtiden för tunga långtransporter. Sedan dess har dock utvecklingen av drivlinor flyttat diskussionen nästan helt till batterielektriska tunga lastbilar. Detta eftersom det är lättare att utrusta motorvägar med snabb laddinfrastruktur än att bygga en elektrisk väg.

För att utveckla framgångsrik laddningsinfrastruktur för tunga transporter och speciellt fjärrtransporter måste lösningarna utgå från hur lastbilar redan kör. På regional nivå kan laddpunkter till exempel enkelt sättas upp vid terminaler, hamnar och lager i angränsande städer som lastbilar rör sig mellan.

För långväga transporter kan den gemensamma uppsättningen EU-regler för maximala körtider och för frekvens och varaktighet av vilotider för lastbilsförare utgöra en bra grundstomme.

Förare måste ta en paus på minst 45 minuter efter 4,5 timmars körtid, vilket ger en utmärkt laddningsmöjlighet. På grund av den relativt korta körtiden kan tunga batterier undvikas. I en rapport från Fraunhofer ISI, som publicerades i juli 2021 och som baserar sig på körmönster från sju lastbilstillverkare, kan man dessutom tydligt se var laddstationer behöver sättas upp.

Det är dock nödvändigt att fram standardiserade lösningar för att ansluta och ladda lastbilarna. Ett sådant arbete pågår redan bland annat inom Char In, en global organisation med över 200 medlemmar som ska främja interoperabilitet baserad på Combined Charging Systems (CCS) som den globala standarden för att ladda fordon av alla slag.

Man måste också hantera det kraftigt ökande effektbehovet på lokala delar av elnätet. Detta kan endast uppnås genom standarder, policyer, subventioner och samarbete. Flera parter måste vara inblandade för att detta ska ske – tillverkare av lastbilar, leverantörer av laddstationer, vägkrogs- och rastplatsägare samt eldistributionsföretag som ska tillhandahålla kapaciteten.

Denna utveckling har redan påbörjats i och med ett initiativ från Volvo, Traton och Daimler Trucks, där man åtar sig att bygga 1 500 laddpunkter för tunga transporter i Europa. Dessutom släppte EU-kommissionen i juli ett förslag till en ny förordning för alternativa bränslen som mycket tydligt sätter tidsatta mål på hur snabbt utbyggnaden av laddinfrastruktur ska ske för de större transportstråken i Europa.

Det är utomordentligt viktigt att denna typ av koordination kan ske med många tillverkare för att undvika att märkesspecifika lösningar får fäste. Ett sätt att få detta att ske är fortsatt och utökat stöd från myndigheter, gärna villkorat med samarbete mellan olika delar av transportindustrin samt tekniska lösningar för utbyggnad av laddinfrastrukturen.

Om rätt policyer och stöd kommer på plats – som till exempel kombinationer av investeringsstöd för fordon och publik laddinfrastuktur – och om avgörande samarbeten startar, kan vi redan inom ett år ha satt upp några rutter som kan stödja den första vågen lastbilar.

Men det är bråttom, och om alla intressenter inte samlas och agerar tillräckligt snabbt kommer marknadsefterfrågan för dessa fordon inte motsvaras av tillräckliga möjligheter att ladda dem i stor skala.

Johan Söderbom, tematisk ledare för smarta nät och energilagring, EIT Innoenergy Scandinavia