”Negativ spiral hotar elnätsbolag”

2018-06-11 15:01  
Oskar Almén, elnätsexpert på PA Consulting Group Foto: Jonas Bilberg

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

SLUTREPLIK. Nio av tio elnätsbolag saknar plan för normala reinvesteringar. De underskattar konsekvenserna av en stramare intäktsreglering och riskerar dras ner i en negativ spiral, svarar Oskar Almén, PA Consulting Group.

Vår huvudargumentation i artikeln ”Landsbygden drabbas när elnäten förfaller” är att en mycket stor andel av elnätsbolagen aktivt väljer lägre avgifter ut till kund istället för att utnyttja hela den tillåtna intäkten för att möjliggöra nödvändiga reinvesteringar i nätet.

Vår analys pekar på att enbart tio procent av totalt 163 redovisningsenheter faktiskt presenterat planer i linje med en normal eller snabbare reinvesteringstakt för att behålla en medelålder på sina tillgångar motsvarande halva livslängden.

Vi anser att dessa bolag, liksom Tony Rosten, underskattar konsekvenserna av förslagen till stramare intäktsreglering. Framförallt har de inte tillräcklig insikt i hur snabbt det går innan man är fast i den negativa spiralen när kapitalbasen är urholkad, på grund av att uteblivna investeringar, och tarifferna behöver sänkas.

Precis som Tony Rosten skriver så är elnätsbolagen skyldiga att ansluta nya kunder men i flertalet kommuner finns inga nya kunder att ansluta och därmed inga anslutningsavgifter att lyfta. Tillväxtkommuner blir per automatik bättre rustade för framtiden eftersom deras kapitalbas ökar med nyinvesteringarna. För kommunerna på landsbygden återstår enbart reinvesteringar för att säkerställa leveranskvalitet.

För att göra det hela ännu mer komplicerat krävs det att elnätsbolagen även lyckas upphandla och färdigställa projekten till en kostnad som inte överstiger de så kallade normnivåerna för beräkning av nyanskaffningskostnaden. Misslyckas de så kommer de få lägre avkastning än den reglerade nivån när deras intäktsram beräknas.

Redan för många år sedan beslutade Energimarknadsinspektionen, EI, att införa en avgörande förändring i beräkningen av intäktsramarna. Myndigheten gick då från en kapitalbas som värderas enligt nyanskaffningsvärde till en modell där kapitalbasen åldersjusteras. På ett bräde sänktes Sveriges totala intäktsramar med 30-40 miljarder kronor. Åldern på elnätsbolagens tillgångar blev nu helt avgörande för vilket intäktsutrymme som ges. Effekten av denna förändring kommer vi att se i nästa tillsynsperiod 2020-2023 men klart är att flertalet elnätsbolag inte sett förändringen som ett argument för att öka investeringarna.

Ei:s iver att pressa ned intäktsnivåerna hos de tre stora bolagen blir dessvärre kontraproduktiv. För vilka kommer att knacka på dörren när glesbygds-kommunernas elnätsbolag inte får kapitaltillskott från sina ägare för nödvändiga reinvesteringar i nätet?

I själva verket banas nu väg för en större konsolideringsvåg där de kommuner som drabbats hårdast av urbanisering och globalisering (som resulterat i att elintensiv industri stängts ned) tvingas sälja sina elnätsbolag till ett mycket lägre pris än dagens värde.

Oskar Almén, elnätsexpert på PA Consulting Group

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt