”Nedlagd kärnkraft kräver robust system”

2014-11-19 05:32  
Lennart Söder

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Vilka elpriser är vi beredda att acceptera och hur hanterar vi när efterfrågan blir som störst? Svaren på frågorna avgör om vi får ett säkert elsystem, inte huruvida vi behåller kärnkraften eller ej, skriver Lennart Söder KTH.

Blir det elbrist om kärnkraftverk stängs?

Det är självfallet så att vi i Sverige måste ha ett elsystem med en mycket hög leveranssäkerhet och detta oavsett vilken typ av kraftverk vi har i framtiden. Denna fråga kom upp redan efter avregleringen i slutet av 90-talet och resultatet blev en lagstiftning som gav Svenska Kraftnät rätt att upphandla upp till 2000 MW effektreserv inför varje vinter.

För närvarande får upp till 1500 MW upphandlas vilket till 50 procent ska bestå av förbrukningsreduktioner. Genom ett riksdagsbeslut 2010 etablerades den ordning som nu gäller dvs en successiv utfasning av den centralt upphandlade effektreserven till år 2020.

Svenska Kraftnät har i en remiss på regeringens punktskatteförslag om höjd skatt på kärnkraft bland annat skrivit att ”en enkel analys … indikerar att en stängning av O1, O2, R1 och R2 (reaktorer i Oskarshamn och på Ringhals, reds anm) markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige”. Uppenbarligen verkar inte Svenska Kraftnät lita på att marknaden själv snabbt nog löser frågan om att det ska finnas tillräckligt med kapacitet.

Det finns en risk för att de har rätt, men å andra sidan måste det finnas ett regelverk som gör att elmarknaden löser denna fråga oavsett om olika producenter motiverar stängning av sina anläggningar med politiska beslut, åldrande anläggningar eller prisläget. Exempel på prispåverkande beslut är såväl tillstånd till ledningar till utlandet, utökning av certifikatsystemet eller ändring av skatter.

Det finns i princip tre olika sätt att se till att det blir tillräckligt med effekt:

1. En så kallad ”energy-only”-marknad, där man har ett elpris som kan bli mycket högt och där detta höga pris motiverar investeringar i nya produktionsanläggningar eller flexibel elförbrukning. Man måste då acceptera att det blir effektbrist ibland och att priset då sätts av kostnaden för tvångsbortkoppling av kunder. I en ”energy-only”-marknad så får man ju bara betalt om resursen används och det som aldrig används får heller aldrig betalt. Och vem vill göra en sådan investering, oavsett om det är ett kraftverk eller en investering för flexibel konsumtion.

2. Upphandlade ”strategiska reserver”, vilket är den metod som för närvarande används, dvs man betalar vissa producenter och konsumenter en fix summa per vinter för att de ska finnas tillgängliga. Även i detta system uppstår en viss risk för effektbrist, men hur mycket den begränsas beror på mängden upphandlad effekt. Man måste också acceptera att priset ibland blir riktigt högt för att det ska bli lönsamt att bygga kommersiella kraftverk som nu används mer sällan eftersom det finns vissa kraftverk som får en effektersättning.

3. Kapacitetsmarknad där man har ett system att betala för alla effektbidrag. I system där detta införts blir effektersättning en mycket stor del av betalningen.

I praktiken är förstås metod 2 ett mellanting mellan 1 och 3 där man kan välja hur mycket effekt som ska få en kapacitetsersättning.

En utmaning med metod 1 är att man ibland kan få mycket höga elpriser eftersom detta är nödvändigt för att få till investeringar. Som exempel kan nämnas att under perioden 1992-2011 (20 år) var den högsta elförbrukningen 27300 MW (2004), och den näst högsta 26800 MW (2001). Detta innebär att under ett år av tjugo behövdes 500 MW extra under högst ett par timmar.

Det är tveksamt om ”marknaden” är beredd att ta den risk som det innebär att tillföra 500 MW (produktion eller flexibel konsumtion) om man bara får betalt några timmar vart 20:e år. Dessutom är det än mer komplicerat då det kan hända att det blåser eller inte blåser, import är möjligt eller inte. Alla dessa osäkerheter ökar risken för investerare.

Man ska därmed inte tro att det är möjligt att både ha låga elpriser, ingen effektersättning och att det samtidigt finns producenter/konsumenter som ser till att det finns tillräckligt med effekt vid sällan förekommande effekttoppar!

För att välja vilken metod man tycker är bäst, så måste man ta ställning till:

A) Vilken effektbrist kan vi acceptera.

B) vilket är det högsta pris vi kan acceptera.

Om man både vill ha en mycket liten risk för effektbrist (någon timme vart 20:e år) och samtidigt aldrig höga priser (typ 3-10 kr/kWh) så måste man förespråka någon form av effektersättning.

Dagsläget är tyvärr dock att många verkar tro att ”marknaden” ordnar detta så att det ”automatiskt” blir både mycket låg risk för effektbrist, ingen effektreserv och aldrig extrema priser. Detta är knappast troligt.

Parallellt finns åsikten att staten ska ta ansvar för konsekvenser av att marknadsaktörer stänger kraftverk på grund av ändrad konkurrenskraft orsakad av myndighetsbeslut, priser etc. Ansvaret bör här innebära klara regler för hantering av extrema situationer.

För att få till ett fungerande system, dvs klara marknadsregler enligt metod 1-3 ovan, så måste det finnas en bättre förståelse för drivkrafterna på en avreglerad elmarknad där ingen kommer göra någon investering om inte denna investering kan förväntas vara lönsam med aktuella marknadsregler.

Om man inte tillåter höga priser vid extrema situationer så har jag svårt att se varför någon aktör (nätägare, producent, elhandlare) skulle vara beredd att sätta igång ett system som leder till mer flexibla kunder, då vinsten med att minska sin elförbrukning blir liten. Men om man inte vill ha höga priser så måste man ha någon form av effektmarknad.

Det finns absolut ingen automatik i att stängning av kärnkraft leder till effektbrist. Men det förutsätter ett robust system för hantering av frågan enligt någon av ovanstående metoder.

Och utan detta system finns en risk för effektbrist, oavsett typ av framtida kraftverk.

Lennart Söder

Professor i elkraftsystem KTH

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt