Opinion

”Miljardinvesteringar hotas av importerad biogas”

Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT
Caroline SteinwigRådgivare för biologisk återvinningAvfall Sverige

DEBATT. Åtskilliga miljoner svenska skattekronor går åt till att stödja importerad biogas, som redan har fått subventioner i tillverkningslandet. Den skeva konkurrensen sätter hård press på de svenska biogasproducenterna, skriver Caroline Steinwig, Avfall Sverige.

Sverige går i otakt med övriga Europa vad det gäller stöd till biogasen. Importerad biogas med produktionsstöd i hemlandet får också skattebefrielse när den säljs i Sverige. Den svensktillverkade biogasen däremot får bara skattebefrielse, inget produktionsstöd, vilket gör att den blir dyrare än importerad.

Konkurrensen från importerad biogas riskerar att slå ut den tidigare så framgångsrika produktionen av inhemsk biogas och biogödsel.

Staten, kommunerna och privata aktörer har redan tillsammans investerat cirka 5-7 miljarder kronor i dagens system för biogas- och biogödselproduktion från samhällets avfall och restprodukter. Det här är investeringar som stat, kommun och näringsliv gjort för att uppfylla de svenska miljömålen. I praktiken innebär nuvarande situation att ytterligare åtskilliga miljoner svenska skattekronor används till att ekonomiskt stödja importerad biogas, som redan har fått subventioner i tillverkningslandet.

Produktion av biogas och biogödsel är en metod att tillverka ett lokalt producerat drivmedel och lokalt producerad växtnäring av lokalt insamlat matavfall och andra restprodukter. Men den skeva konkurrensen medför att svenska biogasproducenter är ekonomiskt hårt pressade.

Avfall Sverige har därför genomfört en kartläggning och analys av olika stödsystem för att se vilka olika styrmedel som skulle kunna skapa konkurrensneutralitet med övriga Europa.

Det behövs både omedelbara och mer långsiktiga åtgärder som bättre kan stimulera den svenska biogasproduktionen och användningen. Avfall Sverige välkomnar därför regeringens aviserade biogasutredning. Exempelvis kan rekommendationer för upphandling av fossilfria drivmedel inom kollektivtrafiken bättre reflektera de samlade miljönyttorna med biogas än som idag är fallet.

Det behövs också ett nytt långsiktigt styrmedel för biogas efter 2020 när nuvarande skattebefrielse löper ut. Ett auktionssystem med inmatningstariffer kan vara ett intressant system men det är för tidigt att låsa sig vid en särskild utformning av styrmedel redan nu.

Krav på obligatorisk matavfallsinsamling från hushåll och verksamheter gynnar biogasproducenterna genom att tillgången på substrat ökar och de kan då sätta en behandlingsavgift som bättre speglar kostnaderna för behandling.

Krav på återvunnen växtnäring i offentligt kontrollerad verksamhet leder till bättre avsättning för biogödsel. Kravet kan gälla mark som ägs av kommuner, landsting och staten men också påverka de offentligt kontrollerade matinköpen.

Innan ett nytt styrmedel utformas bör en bred samsyn skapas över var och hur biogasen och dess produktion gör störst klimatnytta samt hur detta ska premieras. Här måste politiska företrädare, intresseorganisationer, biogasproducenter men även forskare och övrigt näringsliv ges möjlighet att delta.

Denna samsyn bör även omfatta befintliga och föreslagna styrmedel för andra branscher och sektorer så att inte dessa missgynnar biogasutvecklingen och minskar de föreslagna styrmedlens effektivitet.

Samtidigt måste den akuta frågan kring dubbelsubventionerad importerad biogas lösas här och nu. Om vi ska ha kvar en inhemsk biogasproduktion efter 2020, när nya långsiktiga styrmedel kan vara på plats, så krävs kraftfullt agerande redan nu.

Caroline Steinwig

Rådgivare för biologisk återvinning

Avfall Sverige