”Med elvägar kan elbilar bli lättare, billigare och energisnålare”

2021-02-02 13:10  
Mats Alaküla. professor Lunds universitet

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Elvägstekniken gör störst skillnad i samhället genom personbilsflottan som står för merparten av batterierna, merparten av koldioxidutsläppen och merparten av vägtransporternas energianvändning, skriver Mats Alaküla.

Vägtransporter står för 1/3-del av samhällets koldioxidutsläpp, och merparten härrör från personbilar. Elektrifiering sänker dessa utsläpp mycket, förutsatt koldioxidfri och helst förnyelsebar elgenerering. Det kräver den kommersiellt bästa batteritekniken i fordonen, kombinerad med en tät infrastruktur för snabbladdning.

Ett av de största hindren är tillgången på batterier, och de materialresurser de kräver. Det finns i dag två teknologier för att minska batteribehovet, elvägar eller bränsleceller med vätgas.

Elvägar kan ses som en oändlig räckviddsförlängare, där Sverige tagit en världsledande ställning med en rad pågående demonstrationsprojekt och planer för kommersiell användning. Samtidigt uttrycker till exempel AB Volvo att de är ”tveksamma till om det är den samhällsekonomiskt bästa investeringen. Det är kanske inte det bästa sättet att nå de klimatmål som vi har satt upp gemensamt" (från SR Ekot).

Vätgas och bränsleceller inger höga förväntningar och EU-kommissionen satsar 400 miljarder Euro på förnyelsebart producerad vätgas. Samtidigt uttrycker Volkswagen att ”… potentialen av dessa så kallade bränslen (vätgas och flytande bränslen baserade på vätgas) är massivt övervärderad … och produktionen av dessa är komplicerad, kostnadsintensiv, inte speciellt klimatvänlig och har låg verkningsgrad” (från Transport & Environment).

Höga förväntningar, men också kritik. Vad ska man tro?

Sant är att både elvägar och vätgasteknik minskar batteribehovet, i elvägsfallet med 50–80 procent. Värdet av denna minskade batterikostnad överstiger flerfaldigt kostnaden för en omfattande elvägsutbyggnad under förutsättning att personbilarna, som står för merparten av fordonsflottans batterier, också drar fördelarna av elvägstekniken.

Sant är att cirka 70 procent av den helt elektrifierade vägtrafikens koldioxidutsläpp kommer från produktion av fordonsbatterier, utan elvägar. Med elvägar minskar koldioxidutsläppen från produktionen av personbilsbatterier 3-4 gånger mer än de totala koldioxidutläppen från produktionen av lastbilsbatterier.

Sant är att elfordon med batterier är nästan tre gånger effektivare än elfordon med bränsleceller, sett till hur mycket primärt producerad elenergi som når hjulen. Klarar den Svenska elproduktionen en sådan ökning?

Sant är att ett snabbladdningsnätverk (>100 kW) för enbart personbilar, om alla är elbilar, behöver omfatta minst 55 000 snabbladdare. Det motsvarar cirka 60 st snabbladdare per nuvarande bemannad bensinstation. Är det genomförbart?

Sant är att snabbladdning av tunga lastbilar kräver mycket stora ökningar (x10) av tillgänglig eleffekt på godsterminaler, hos kunder eller vid ett lunch-stopp, där effektbehovet är 300-1000 kW/lastbil. Skapandet av sådana snabbladdplatser är en stor utmaning för de lokala elnäten.

Elvägsteknik minskar kraftigt behovet av laddställen liksom behovet av batterier och behovet av tid för laddning. Personbilar blir lättare, billigare och energisnålare. Lastbilar får större lastkapacitet och blir billigare. Koldioxidutsläppen minskar genom minskat batteribehov.

Vätgasteknik ger liknande fördelar vad gäller minskat batteribehov, men ökar behovet av elgenerering cirka 3 gånger och ger inga viktfördelar på fordonen.

Mycket av den öppna diskussionen om elvägar som laddinfrastruktur bygger på det felaktiga antagandet att elvägar är viktigast för lastbilar. Elvägstekniken gör störst skillnad i samhället genom personbilsflottan som står för merparten av batterierna, merparten av koldioxidutsläppen och merparten av vägtransporternas energianvändning.

I USA förstår man detta vilket framgår i deras ASPIRE-satsning på framtidens laddinfrastruktur. I Frankrike har man samma förståelse i förberedelsen av elektrifierade godskorridorer (E-WAY II).

Den Svenska debatten om elektrifiering av vägtransporter behöver föras utifrån en helhetssyn där vätgasteknikens mycket högre behov av förnyelsebar elgenerering och personbilarnas stora betydelse för elvägstekniken inkluderas.

Mats Alaküla, professor i elektroteknik, Lunds universitet

Mer om: Debatt Elvägar

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt