”Låt inte Rysslands krig bromsa klimatomställningen”

2022-07-18 09:00  
Från vänster: Lars Zetterberg, Filip Johnsson och Milan Elkerbout.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Den ryska aggressionen mot Ukraina påverkar både den europeiska ekonomin och klimatomställningen. Nu måste regeringen, i krigets spår, minska beroendet av fossila bränslen som bidrar till att finansiera Putins krig, skriver tre forskare.

I en ny forskningsrapport har vi undersökt hur Rysslands invasion av Ukraina kan påverka den gröna omställningen i Sverige och i EU. Fokus ligger på energiomställning, försörjning av kritiska mineraler och konsekvenser för EU:s klimatpolitik. Våra slutsatser är:

Energiomställningen. De åtgärder som på kort sikt kan minska Europas beroende av energiimport från Ryssland är snabbare utbyggnad av förnybar el i form av vind- och solkraft i kombination med energilagring, inklusive vätgaslagring, samt ökad användning av biobränslen. Sänkt inomhustemperatur kan vara en viktig akut åtgärd vid en omedelbar kris.

Mineralerna. Kriget i Ukraina synliggör att geopolitiska kriser kan hota försörjningen av de kritiska mineraler som behövs för den gröna omställningen. Det handlar exempelvis om platina, kobolt, sällsynta jordartsmetaller och litium. Ryssland är en viktig producent, men dominerar inte världsmarknaden för någon av dessa metaller. Tillverkningen är i stället koncentrerad till Sydafrika (platina), Kongo (kobolt) och Kina (sällsynta jordartsmetaller). Denna koncentration gör Sverige och Europa sårbara för kriser runt om i världen. Samtidigt ser vi att Europa tar hem produktion från exempelvis Asien, exempelvis genom den kraftiga satsningen på batterifabriker runt om i Europa.

Klimatpaketen. Kriget, i kombination med ökad ekonomisk aktivitet efter pandemin, har lett till högre energipriser, vilket främst slår mot länder och grupper med sämre sociala förhållanden. Det gör att EU:s nya utsläppshandelssystem för transporter och uppvärmning (kallat EU ETS2) kan bli svårare att acceptera för vissa länder.

EU:s förslag till koldioxidtullar har redan påverkat klimatpolitiken i länder utanför EU, eftersom nivån på de föreslagna tullavgifterna sätts utifrån de exporterande ländernas klimatambitioner. Men bland de länder som skulle drabbas hårdast av tullarna är Ukraina och Turkiet, som också är nyckelspelare i kriget. Det kan försvåra implementeringen.

Förslaget från EU-kommissionen att ta in 20 miljarder euro genom att sälja utsläppsrätter i ”marknadsreserven” är oroväckande. Om sparade utsläppsrätter ses som en finansiell resurs för att få loss kapital i svåra tider försämras utsläppshandelns roll som drivande i klimatomställningen. Ytterligare utsläppsrätter på marknaden ökar utsläppen och priset på utsläppsrätter faller. Det försenar nödvändiga klimatinvesteringar.

Rysslands krig borde leda till att vi frigör oss från det ryska energiberoendet och ökar säkerheten i känsliga försörjningskedjor. Kriget ger oss alltså skäl att stärka klimatpolitiken, men tyvärr ser vi i stället tendenser till att den försvagas med sänkta drivmedelsskatter, bidrag till bilägare, stoppad reduktionsplikt, fler utsläppsrätter och en generell nedprioritering av klimatarbetet.

Mot denna bakgrund har vi fem förslag:

1. Sverige bör undanröja de hinder som finns för en snabb och kraftig utbyggnad av förnybar el, där perioden fram till år 2030 är kritisk. Det är inte rimligt att kommunerna stoppar så många vindkraftsprojekt. Riksdagen måste snabbt ta fram ett system som gör att närsamhällen får ekonomisk kompensation och kommuner kraftfulla incitament för att godkänna elproduktion inom den egna kommunen.

2. Sverige och Europa måste säkerställa framtida tillgång på kritiska metaller. Det behövs en bättre spridning av vilka länder metallerna kommer från och vi behöver öppna nya gruvor, flytta förädlingsprocesser till Europa, öka återvinningen, förbättra metalleffektiviteten i produkter samt undersöka potentialen för substitution.

3. Sverige bör ta en aktiv roll i EU:s arbete med ”reshoring”, att ta hem produktion som är kritisk för energi- och klimatomställningen. EU:s förslag bör främja bra konkurrensvillkor, där produktion med låg klimatpåverkan och hög cirkularitet främjas.

4. Sverige bör bevaka förtroendet för EU:s utsläppshandelssystem. Detta system får inte urholkas genom försäljning av utsläppsrätter för att få loss kapital i svåra tider.

5. Sverige bör verka för att gratis tilldelning av utsläppsrätter fasas ut till 2032. Det skulle stimulera investeringar i grön teknik. I takt med att den fria tilldelningen fasas ut bör Sverige stödja EU-förslaget om klimattullar och alltså skydda svensk industri mot så kallat koldioxidläckage.

Rysslands krig mot Ukraina får inte leda till att klimatomställningen försenas, utan påskyndas. Genom att säkra försörjningen av kritiska metaller och snabbt öka Sveriges förnybara elproduktion, kan vi strypa Rysslands exportintäkter, öka vårt oberoende och minska vår klimatpåverkan.

 

Lars Zetterberg, klimatforskare, IVL Svenska Miljöinstitutet

Filip Johnsson, professor i energisystem, Chalmers

Milan Elkerbout, klimatforskare, Centre for European Policy Studies

Mer om: Debatt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt