”Landsbygden drabbas när elnäten förfaller”

2018-05-28 17:00  
Foto: Jonas Billberg

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Elnätsbolagen har kritiserats hårt för att ta ut för höga avgifter, men näten är i stort behov av investeringar. Uteblivna satsningar på elnäten kommer att slå hårt mot landsbygden, skriver elnätsexperten Oskar Almén.

Elnäten i Sverige är gamla och i stora behov av investeringar. Trots det är återinvesteringstakten bland landets 160 elnätsbolag långt ifrån tillräcklig.

Om elnätsbolagen inte utnyttjar de möjligheter till investeringar som ansvariga myndigheter slagit fast kan det slå hårt mot kommunerna. De äger en stor del av elnätsbolagen och ställs inför valet att skjuta till kapital eller att sälja verksamheten. Men de som riskerar att bli de riktigt stora förlorarna är människor som bor och arbetar utanför storstäderna.

I Elmarknadspropositionen som överlämnades till riksdagen häromveckan, riskerar regeringen att undergräva nödvändiga elnätsinvesteringar. Om Energimarknadsinspektionens förslag, som propositionen bygger på, blir verklighet skulle det innebära drastiskt minskat utrymme för investeringar i elnäten. Detta eftersom förslaget går ut på att bolagen själva inte längre ska få besluta om när och hur mycket av det investeringsutrymme de tidigare har tilldelats av Energimarknadsinspektionen som ska användas.

Ett sådant scenario skulle slå hårt mot landsbygden där ett moderniserat elnät utgör grunden för en fungerande samhällsservice, ett levande näringsliv och en robust infrastruktur, inte minst nu när digitaliseringen slår igenom med full kraft.

Genom att låta elnätsbolagen flytta med sig kapital från tidigare år skulle dock läget kunna förbättras avsevärt. Investeringar skulle då kunna genomföras, utan att konsumenterna drabbas genom högre priser. Regeringen har dock valt att i stället strama åt möjligheterna till att flytta med kapital.

Förvaltningsrätten har tidigare beslutat vad som är en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att driva och återinvestera i elnäten. Den domen gav också elnätsföretagen rätt att just flytta investeringar framåt i tiden och själva bestämma när de skulle utnyttja pengarna. Beslutet innebär en delseger för elnätsbranschen och en bekräftelse på att infrastrukturinvesteringar till sin natur är långsiktiga.

Men så länge elnätsbolagen inte förmår ta ut höjda avgifter för att förnya sina elnät står branschen inför avgörande problem. Att döma av elnätsbolagens planer under den aktuella tillsynsperioden 2016–2019 är det endast de största nätägarna, Ellevio, Eon och Vattenfall, som agerar i rätt riktning. De väljer att utnyttja det kapital de enligt förvaltningsrätten har rätt till – och investerar det. Flera andra, mindre, bolag har dessvärre inte utnyttjat den möjligheten. Och nu ser den ut att stängas för gott – om propositionen på riksdagens bord blir verklighet.

Det finns flera förklaringar till elnätsbolagens agerande, men oviljan att genomföra impopulära prishöjningar dominerar. I och med att möjligheterna att skjuta fram kapital och investeringar enligt förslaget ska stramas upp, med fullt genomslag år 2020, pressas elnätsbolagen in i en negativ spiral med minskande intäkter. Följden blir uteblivna investeringar i elnäten. Och i förlängningen riskerar ekonomin i elnätsbolagen att bli så ansträngd att ägarna antingen tvingas skjuta till mer pengar eller sälja bolaget.

Om propositionen i sin nuvarande form röstas igenom i riksdagen kan vi räkna med en ny säljvåg bland elnätsföretagen. Förhandlingsläget för de mindre, ofta kommunalt ägda bolagen, skulle vara tufft. De skulle aldrig få tillbaka det kapital som förvaltningsrätten tidigare har gett dem rätt till.

Situationen för Sveriges företag och samhället i stort är allvarlig. Vi står inför en situation där omfattande investeringar i elnäten krävs för att möta tillskotten av mer förnybar, väderberoende, el när kärnkraften ersätts med sol och vind. Därtill ställer elektrifieringen av transportsektorn också ökade krav på elnäten.

Energimarknadsinspektionen har som uppgift att övervaka marknaden och säkerställa att den fungerar effektivt, men här missar myndigheten målet. Och våra politiker riskerar att rösta fram något som är rent kontraproduktivt. Min rekommendation är därför att politikerna tillåter att elnätsföretagen får fortsätta att använda tidigare tilldelat kapital för investeringar, vid den tidpunkt de själva anser bäst. Då kan elnätsbolagen välja en mer balanserad prisstrategi och lägga upp långsiktiga investeringsplaner, till gagn för konsumenterna.

Den mycket pressade underleverantörsmarknaden skulle dessutom kunna planera mer långsiktigt och prisnivån skulle då hållas ner. Det skulle också gynna konsumenterna, och vara till gagn för hela landet, då kvaliteten på elnäten kan säkerställas även utanför storstadsregionerna.

Oskar Almén

Elnätsexpert och ansvarig för PA Consultings regleringsanalys.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt