”Kärnkraften är lika subventionerad som andra branscher”

2019-12-03 14:03  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

SLUTREPLIK. Att staten träder in vid en stor katastrof gäller för alla industrigrenar. Kärnkraften har ingen särställning utom när det kommer till de hårdare kraven på säkerhet och ansvarstagande, skriver Lars-Evald Kaliff, energipolitisk debattör.

I en artikel i Ny Teknik skriver Jens Mogard att: ”kärnkraften har många fördelar men kruxet är kostnaden vid en eventuell olycka. I dag måste företagen som driver kärnkraftverk i Sverige täcka kostnader för skador upp till ett par miljarder kronor, men fortfarande är det den svenska staten som står för lejonparten av den ekonomiska risken och därmed skattebetalarna. Därför är det fel att förtiga att kärnkraftsindustrin är kraftigt subventionerad sedan mer än 50 år”.

Tyvärr är Jens Mogard och många andra inte informerade om vilka regler som gäller vi en eventuell atomolycka.

Frågan är om kärnkraftsföretagen är subventionerade eftersom ansvaret för skador på tredje man vid en allvarlig olycka kan komma att falla på den svenska staten och därmed skattebetalarna. Svaret är ja, men det gäller i princip också all annan näringslivsverksamhet. Kärnkraften är i detta avseende inte unik, men systemet för kärnkraftens risktäckning är annorlunda.

Kemisk industri

Staten har ett övergripande kostnadsansvar vid stora katastrofer (folkrätten). Ansvaret gäller både för kärnkraft och för annan industri som exempelvis kemisk eller medicinsk industri, vattenkraft (risk för dammbrott) liksom för delar av samhällets och näringslivets verksamhet i eller omkring storstäder (förgiftningsskador via vattendistributionen, storbränder i tätbebyggelse, flygkatastrofer över stadskärnor).

I inget av de nämnda exemplen, utom för kärnkraften, finns en lagstiftning om strikt ansvar och försäkringsplikt. Man kan därför hävda att en del av näringsverksamheten i samhället subventioneras av staten genom statens övergripande risktagande för stora men osannolika katastrofer. Faktum är att kärnkraften har de mest rigorösa säkerhetskraven, lägsta påverkan på natur och människor, samtidigt som den har de högsta kraven på ekonomiskt ansvar vid olycka, högre än någon annan bransch.

Höjda krav

Den 1 januari i år 2019, höjdes dessutom kraven genom en lagändring. Innehavare av reaktorer i Sverige blir ansvariga för ett belopp motsvarande cirka 13 miljarder kronor om det vid reaktorn inträffar en atomolycka, det vill säga en händelse eller serie händelser som leder till atomskador.

Lagstiftningen följer internationella överenskommelser och regelverk och kärnkraften är inte mer subventionerad än andra verksamheter som kan ge skador på tredje man. Snarare är det så att kärnkraftsföretagen möter betydligt striktare regler än andra riskbenägna verksamheter i samhället.

Lars-Evald Kaliff

Energipolitisk debattör

Läs mer:

I regeringens proposition 2017/18:244 redovisas lagändringarna för ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare. Lagändringen trädde i kraft 1 januari 2019.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt