Johan Ehrenberg: Snart klipper jag sladden

2014-10-14 05:46  
Johan Ehrenberg, Egen Els styrelseordförande och ägare av ETC koncernen

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Svenska företag måste stödja solcellsrevolutionen för att rädda elnätet. De stora kraftföretagens politik riskerar systemet med miljoner elkunder som betalar för den infrastruktur som ger storföretagen möjlighet att utvecklas, skriver Johan Ehrenberg.

Vi befinner oss i de snabba förändringarnas tid. Men delar av näringslivet går i ultrarapid. Det som varit tryggt och långsamt och lönsamt försöker man bevara tryggt och lönsamt.

Medievärldens omställningsskräck skapar företag som Google och Amazon. Men den allra största omställningen kommer inom energisektorn där hela elkraftsbranschen i Europa sett en värdeminskning enligt the Economist på 5000 miljarder kronor. Affärsmodellen med stora centrala produktionsföretag, anslutna till ett elnät med passiva konsumenter och monopoldistribution fungerar inte längre.

Det finns ett ord som förstör framtiden för ägarna. Det heter solcellsrevolutionen.

Problemet för svenska energikrävande företag är att den hotar även deras affärsmodeller. Billig svensk el har varit en enorm konkurrensfördel. Men det bygger på gammal statligt finansierad kärnkraft och vattenkraft och på ett gemensamt elnät som betalas av fem miljoner anslutningspunkter.

Det är här det stora hotet ligger för företagen.

De stora kraftföretagens politik i dag riskerar nämligen det system vi har i Sverige där miljoner elkunder betalar en infrastruktur som gör det möjligt för storföretag att utvecklas.

För det är inte stålbolaget som betalar infrastrukturen. Det är miljoner hyresgäster och bostadsrättsföreningar och villor runt landet. Med fasta elnätsavgifter där vinstmarginalerna legat runt 30 procent har småkunder subventionerat ett elnät till allas nytta.

Problemet för nätägarna är att de små nu snart kan lämna.

Solcellsrevolutionen innebär att ett hushåll lätt kan producera lika mycket el som det konsumerar på helårsbasis. Kostnaden för elen blir 22-25 öre utslaget på en solcellsanläggnings livslängd. Besparingen för ett 10 000 kWh konsumerande hushåll blir totalt 340 000 kronor. Räknat på tio år är elpriset för hushållet 1 kr/kWh, det vill säga billigare än dagens billiga el (inklusive överföringskostnad). På 40 år blir det närmare 20 öre/kWh. Lägg på 10 öre per kWh för ständig förbättring och service och inget elbolag kan ändå konkurrera med den egna elen.

Och till saken hör att prisutvecklingen fortsätter åt rätt håll med rasande fart.

Det är ungefär sex år sedan jag för första gången berättade om denna energirevolution på Energimyndighetens stora årskonferens. Sen dess har vi i den lilla solelsbranschen fått sparka, dra, slita och putta en energibransch framför oss som ropar ”nej, nej” och försöker bromsa matematiken. Och visst har man bromskraft. I Sverige har Vattenfall, Fortum och Eon lyckats bekämpa mikroproducenters lagringsmöjlighet via nätet. Energibolagen vägrar kvitta utmatad överskottsel mot vinterns köpta el. Man skyller på politiken och politiken har skyllt på EU. Det är varken sant eller relevant.

När professor Lennart Söder på KTH utreder det svenska nätsystemet visar han att all solel i Sverige lätt kan lagras och balanseras i vattenkraften. Gör mycket el på sommaren som sparar på vattenkraften och hämta hem på vintern.

Det gör att Sverige har en unik konkurrensfördel i den nya energiförändringen. Sverige måste få ett kvittningssystem, inte för solcellsproducenternas egen skull, utan för hela nätets. Annars börjar fanflykten.

Även om elbolag i dag köper överskottsel (en del betalar riktigt bra) så är det krångligt och skapar osäkerhet om vilka regler som gäller. Svenska solcellsanläggningar är i dag små på grund av de här bromsreglerna. Men teknikrevolutioner går inte att bromsa.

I dag kan jag sälja lagringssystem för ett vanligt hushåll men jag vill inte göra det. Jag vill att vi har ett gemensamt nät och att alla är med och betalar för dess utveckling. Klimatpolitiskt och infrastrukturmässigt är den lösningen mycket bättre för företag och städer än att var och en bygger små lokala elnät, varje hus för sig eller några ihop. Det nät vi redan byggt är fantastiskt och bör utnyttjas, inte bromsas.

I dag sparar en villa runt 5 000 kronor per år på att lämna elnätet. Det är helt onödigt. Om husägaren istället kunde se nätavgiften som betalning för balans och kvittning finns det anledning att stanna kvar.

Min poäng är att näringslivet inte kan överlämna denna fråga till energiföretagens affärsmodeller, de förstör i dag för alla med krångel och lull lull om ”smarta nät”. Ska alla företag i Sverige ha ett billigt nät måste hushållen vara med, inte exkluderas.

Svenskt näringsliv måste skydda billiga nät genom kvittningsstöd. (Mälarenergi gör det exempelvis). Förstå hur fort det går när en snöboll börjar rulla.

I dag producerar jag all el själv med mina solceller. Dessutom lagrar jag varje dag 24 kWh i min elbil som jag kan plocka ut nattetid och trots mitt stora hus kommer jag aldrig konsumera så mycket.

Jag betalar i dag min del av nätet. Men snart klipper jag sladden om inte energiföretagen tvingas acceptera att jag är en tillgång och ingen börda.

Johan Ehrenberg, Egen Els styrelseordförande och ägare av ETC koncernen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL