Jas Gripen flyger österut

2012-04-03 23:00  
Mats Engström, chefredaktör.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Ska svenska stridsflygplan vakta Lettlands luftrum? Nato håller toppmöte i Chicago 20–21 maj. Medlemsländerna ska enligt planerna besluta om en permanent luftövervakning av Baltikum.

Sedan år 2004 patrullerar Nato luften ovanför våra grannar på andra sidan Östersjön, eftersom balterna inte har den förmågan själva. Uppgiften roterar mellan Nato-länder, och tjeckiska Jas Gripen har redan använts. Nu vill Estland, Lettland och Litauen ha en långsiktig lösning.

Rysslands invasion av Georgien år 2008 skrämde många. De baltiska påtryckningarna efteråt ledde till att Nato drog upp konkreta planer för försvaret av länderna vid en rysk invasion. Envisa uppgifter säger att Sverige ingår i planeringen. Natoflyg behöver använda vårt territorium i en sådan situation.

De alltmer pressade svaren om Saudiarabien från Sten Tolgfors påminde mig om hans presskonferens på Folk och Försvar i Sälen förra året. Då frågade jag försvarsministern om Sveriges roll i Nato-planeringen för Baltikum. Han sökte sin statssekreterare Håkan Jevrell med blicken och svarade sedan att han inte kunde kommentera.

Försvarsplaneringen och luftövervakningen är närbesläktade ämnen.

Förra veckan deltog Sverige och Finland i en övning med Natos baltiska incidentflyg. Ett tillfälle att träna samordnad flygledning. Edward Lucas, internationell redaktör på The Economist, har länge argumenterat för att Sverige och Finland ska vara med i luftövervakningen av de baltiska länderna. Han välkomnar förra veckans övningar.

Sveriges roll vid en eventuell konflikt i Baltikum är en central säkerhetspolitisk fråga som diskuteras alltför lite. Ändå är svaret grundläggande för ett av våra största tekniska projekt.

Vad ska de uppgraderade Jas Gripen som ÖB vill ha användas till? Vilka är riskerna och fördelarna med svenska stridsflygplan över till exempel Lettland?

Ett annat stort teknikprojekt är fusionsreaktorn Iter i södra Frankrike. I detta nummer beskriver Anders Wallerius hur kostnaderna skjutit i höjden.

Kritikerna kallar Iter en gökunge som tar pengar från mer angelägen forskning. Medlemsländerna i EU har gjort en nödlösning för de närmaste åren, men vad händer därefter?

Fusionsreaktorn blir ett hett ämne i förhandlingarna om EU:s kommande långtidsbudget. Extrapengar till Iter kan urholka EU:s forskningsprogram Horisont 2020. Så får det inte bli.

Visst kan det vara värt att satsa stora pengar på avancerade och långsiktiga projekt. Men målen måste vara väldefinierade, oavsett om det gäller stridsflygplan eller fusionsreaktorer.

Mats Engström

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt