Opinion

"Järnvägsforskning ger snabb utdelning"

DEBATT. Det finns en påtaglig slagsida när det gäller fordonsforskningen. Tåg och andra spårfordon får endast små skärvor. Sverige har all anledning att satsa väsentligt mer på den del av fordonsindustrin som både växer snabbt och har en given miljöprofil, skriver Klas Wåhlberg, vd, och Henrik Tengstrand, forskningschef, Bombardier Transportation Sverige

Fordonsforskning är ett viktigt område för Sverige. Volvo, Scania, Autoliv och andra företag satsar miljardbelopp varje år. Även staten bidrar. Enbart programmet Fordonsstrategisk Forskning och Innovation med fem olika delprojekt inom Vinnovas hägn stöds till exempel med 900 miljoner kronor årligen och till det kommer statligt engagemang i andra former.

Men när regeringen nu är i startgroparna inför höstens propositioner om innovation och transportforskning bör man komma ihåg att det finns en påtaglig slagsida när det gäller stödets inriktning. Det går nämligen nästan enbart till forskning och utveckling av lastbilar och andra vägfordon. Tåg och andra spårfordon får små skärvor, och det är märkligt av flera skäl. Sverige har nämligen en livskraftig järnvägsindustri som sysselsätter 10 000 personer i ett antal företag från Luleå i norr till Landskrona i söder.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här