”IVA bekräftar vår misstanke”

2016-03-31 12:25  
Energieffektiviseringsföretagen Thomas B. Johansson, professor em, Lunds Universitet Hans Nilsson, ordförande i EEF

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

SLUTREPLIK. Det borde vara en kardinaluppgift att klargöra den stora dolda resurs som finns i effektivare elanvändning, skriver Hans Nilsson och Thomas B. Johansson.

IVAs studie Vägval El siktar på 2030 och 2050 då en stor del av nuvarande apparater för elanvändning och elproduktion ersatts med ny teknik. En stor del av den verksamhet som använder el kommer att förändras. Detta skapar stora möjligheter till långtgående effektiviseringar. Vår misstanke att IVA inte beaktat dessa möjligheter på ett systematiskt sätt tycks nu bekräftad.

I exempelvis byggnadssektorn erbjuder renoveringen av miljonprogrammet stora möjligheter till motsvarande effektiviseringar. Missar man tillfället nu återkommer det först om 50 år, vid nästa genomgripande renovering.

IEA har visat att OECD-länderna under de senaste decennierna har varit framgångsrika i effektivisering. Trots ökad aktivitet har den totala energitillförseln inte ökat. Detta har skett som en följd av att aktörerna, som IVA skriver, effektviserat ”baserat på rationella grunder”. Det är bra!

Men IEA har också visat att detta till trots så finns fortfarande en stor outnyttjad potential till ännu effektivare användning som skulle ha kunnat realiseras på samma rationella grunder. Den svenska eleffektviseringsutredningen visade också, för snart åtta år sedan, att bara en mindre del av de åtgärder som är ekonomiskt motiverade genomförs.

Mellan 60 och 80 procent av potentialen som identifierats 2012 i olika sektorer återstår 2035 enligt IEA. Det är väldigt mycket. IEA pekar tydligt på att vi måste bli ”rationellare” och visar hur man skulle kunna utnyttja denna dolda resurs.

PFE-programmet framhålls av IVA. I en avhandling vid Lunds Universitet av PFE visades att ”företagsinterna normförändringar ledde till att kostnadseffektiva effektviseringar genomfördes”. Det ekonomiska incitament som PFE innehöll var blygsamt (0,5 öre per kWh) men hade stor hävstångseffekt vilket Ny Tekniks ledare också framhöll. Utformningen som en skattebefrielse hade stark signalverkan till företagsledningarna och, som det framhölls i en presentation till energikommissionen, ”fångade ledningens uppmärksamhet”.

När PFE började bedömdes det möjligt att effektivisera bort 0,6 TWh till en kostnad av 20 öre per kWh. Fem år senare hade man sparat 1,4 TWh till kostnaden 5 öre per kWh och dessutom hade man ökat elproduktionen i egen drift med nära 0,8 TWh. Utväxlingen var alltså drygt en faktor 4 i förhållande till vad man bedömde som rationellt vid programmets början. Det fanns en dold potential.

Linköpingsforskarna har länge undersökt eleffektiviseringar i industrin och finner genomgående att elanvändningen kan minska med 30 – 50 procent, allt annat lika, med vinst för företagen. Centralt i dessa analyser är ingenjörskunnandet och dess tillämpningar.

Detta är utmärkta illustrationer till att det finns ekonomiskt motiverad potential. Personalen är ofta väl medveten men har inte befogenhet att göra sina företag mer rationella.

Det borde vara en kardinaluppgift att klargöra denna stora dolda resurs. Alternativet blir ju tyvärr att bygga ut en elförsörjning som matar onödiga förluster istället för att göra nytta.

Inte nog med att det finns en stor ”dold” potential som bara förbigås genom att hoppas att aktörerna är fullständigt informerade och helt rationella. Det finns till exempel bortemot 20 TWh elvärme som renoveringar och ny teknik, framförallt värmepumpar, skulle kunna användas på ett för samhället och miljön nyttigare sätt.

IVA har emellertid valt att inte göra den nödvändiga ”bottom-up” analysen och missar därför alla dessa möjligheter. Vi hoppas Vägval El kommer att vända på fler stenar och göra den ingenjörsmässiga analys som identifierar möjligheterna.

Hans Nilsson, ordförande i EEF, Energieffektiviseringsföretagen

Thomas B. Johansson, professor em, Lunds Universitet

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt