Inrätta ett råd för forskning och innovation

2009-09-22 23:00  
Maria Anvret

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Sverige behöver ett oberoende forsknings- och innovationspolitiskt råd som granskar och utvärderar den svenska forskningspolitiken, skriver professor Maria Anvret, Svenskt Näringsliv.

Efter fem inlägg i innovationsdebatten, varav två från regeringens ansvariga statsråd, gläder det mig att alla är överens om två grundläggande saker.

*?För det första att forsknings- och innovationsområdet är avgörande för Sveriges framtid och måste ges större prioritet.

*?För det andra att samarbetet mellan stat, näringsliv och akademi behöver bli bättre.

Ändå är tempot otillräckligt, riktningen för diffus. Vi måste, som Björn O Nilsson skrev då han inledde denna debatt, gå från ord till handling. Vi äger innovationsagendan tillsammans och är gemensamt ansvariga för den. Det räcker inte att kräva handling från politikerna, även om det förstås är viktigt att forskningens huvudfinansiär deltar i arbetet. Vi kan alla ta steg i rätt riktning.

Det är inte i första hand brist på resurser som är problemet. Forskningssatsningarna behöver koordineras bättre och utvärderas av en opartisk bedömare, så att vi vet att pengarna används på ett klokt och välavvägt sätt.

I detta syfte behöver Sverige ett forsknings- och innovationspolitiskt råd. Om regeringen står bakom de lovvärda ambitioner som Tobias Krantz och Maud Olofsson beskriver, bör den ta initiativ till ett brett förankrat forum för högnivådiskussion, rådgivning och kontinuerlig, oberoende granskning av hela den svenska forskningspolitiken.

Finland inrättade ett vetenskaps- och teknologiråd redan 1987, och har i?dag över två decenniers framgångsrikt resultat att visa upp. Kanada, Nederländerna och Storbritannien har gjort motsvarande erfarenheter. Sverige har visat på initiativförmåga av detta slag inom andra områden.

Det är viktigt att de myndigheter som bidrar med finansiering är involverade i utvärderingsprocessen. Det är först med kunskap om vad pågående satsningar resulterat i som det går att fatta informerade beslut om fortsatt finansiering. Formen för utvärdering måste också moderniseras. Det är inte säkert att antalet akademiska artiklar bör vara den dominerande indikatorn på framgång. Kanske borde det ges större vikt till sådant som kommersialiserbarhet och samarbete med näringslivet?

Universiteten har möjlighet att stärka innovationsstrukturen på egen hand. Genom de ökade fakultetsmedlen kan de satsa på forskningsområden där de bedriver spetsforskning, även om det inte omfattas av de strategiska områdena.

Näringslivet ska förstås vara med i denna process och ta sitt ansvar, inte minst i projekt där man bidragit med finansiering. Men lika viktigt är det att hitta områden där det ännu inte utvecklats samarbeten mellan akademi och näringsliv och att identifiera vad som behövs för att samordna behovet av projektfinansiering och jakten på lovande projekt att finansiera.

Företagen känner till de strategiska områdena och har möjlighet att ta kontakt med akademin för att erbjuda samarbete.

Det vore olyckligt om diskussionen fastnade i en konstlad distinktion mellan fri grundforskning och tillämpad forskning. Tobias Krantz har rätt i att båda måste gå hand i hand. Bra forskning kommer alltid till nytta.

Maria Anvret

Professor. Svenskt Näringslivs talesperson i forsknings- och utvecklingsfrågor.

Mer om: Forskning FoU

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt