Innovationer är mer än forskning

2009-10-13 23:00  
Per A Jörgensen

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

De stora forskningssatsningarna vid universiteten ger för dålig utdelning i innovationer och växande företag, skriver Peter A Jörgensen, ordförande i Svenska Uppfinnareföreningen. Han vill att politikerna ändrar spelreglerna, så att entreprenörer gynnas.

Det är inte brist på affärsidéer, entreprenörer eller uppfinnare. Det är brist på kompetens och pengar att få idéerna till marknaden. Förnyas spelreglerna kommer aktiviteten att öka. Politikerna är ansvariga för spelreglerna.

Iva-chefen Björn O Nilsson anser att landet bör få fart på innovationerna och detta nu.

Näringsminister Maud Olofsson svarar att hösten 2008 presenterade regeringen sin proposition Ett lyft för forskning och innovation.

Andra har haft synpunkter på styrningen av den offentligt finansierade forskningen.

Debatten och propositionen har fokus på forskning och universitetsvärlden. Totalt vill man öka forskningsanslagen med 5?000 miljoner kronor per år. Av dessa skall 150 miljoner gå till innovationskontor vid sju lärosäten.

Allt detta är välkommet ur universitetens synpunkt, men är det bra ur skattebetalarnas synpunkt?

Så här ser det?ut. Av de teknikbaserade företagen som etableras i Sverige kommer endast 20 procent från universitetssektorn. Hälften startas av personer från andra företag utanför universitetssfären. Entreprenörer i olika kombinationer med uppfinnare ligger bakom en tredjedel. De företag vars alla grundare kommer direkt från universiteten har haft en svag utveckling.

Påstående nummer ett: Ett av skälen till att de svenska stora forskningssatsningarna ger så få växande företag och produkter, är bristen på egenkapitalsatsningar i tidiga utvecklingsskeden. Här gäller det att få upp investeringarna, i synnerhet de privata. Ska vi nå internationell toppklass måste ökningen vara ungefär tiofaldig. En ökning bidrar till ökande mångfald bland finansiärerna, som är ett måste.

Här är skattesubvention en metod. I dagarna diskuteras några modeller. Bland annat den som skatteincitamentsutredningen föreslagit och en som Sven-Olof Lodin tagit fram.

Dessa modeller är synnerligen välkomna. Budskapet från regeringen till kunniga personer, som i?dag spelar golf och klipper gräsmattan, kan vara:

"Du, Din kompetens och pengar behövs för att stimulera igång Sveriges hopp. Hoppet är de innovativa företagen. Statens stöd till Dig är en skattesubvention, när Du investerar i ett ungt företag."

Väl skött får åtgärden lika stor effekt som när aktiebolagsformen infördes 1848. Då omvandlades en fattig jordbruksnation till en industriell stormakt.

Påstående nummer två: Samhällets resurser till affärsutveckling har koncentrerats till universitetssfären.

Både resurserna och villkoren är snedfördelade. Forskningsbaserade affärsidéer kan få bidrag på upp till fem miljoner kronor från Vinnova. Icke forskningsbaserade affärsidéer kan få ett bidrag från Almi på upp till 15?000 kronor.

De aktörer som historiskt visat goda resultat får alltså svaga resurser. Detta är unik svensk politik.

Kan det vara så att universitetens och storföretagens lobbykraft är större än företagens utanför universitetetssfären? Eller har politikerna inte analyserat villkoren och resultaten?

Peter A Jörgensen

Ordförande Svenska Uppfinnareföreningen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt