”Höj taket för studiemedlen till äldre”

2013-10-14 06:43  
Cecilia Fahlberg

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Jan Björklund - ge oss besked om vad alliansregeringen tänker göra för att fler ska vilja fortsätta utbilda sig genom hela yrkeslivet. Det är oroande att Sverige har lägre andel i befolkningen med eftergymnasial utbildning än flera viktiga konkurrentländer, skriver Cecilia Fahlberg, förbundsordförande Unionen.

På tisdag samlas företrädare för svensk industri tillsammans med politiska beslutsfattare till Industridagen i Göteborg. Temat är Industrin, jobben och framtiden. På plats är också utbildningsminister Jan Björklund, som deltar i en paneldebatt om vad som krävs för att stärka svensk industris konkurrenskraft.

Sveriges utbildningsminister har här en unik möjlighet att ge besked om vad alliansregeringen tänker göra för att förbättra en av de grundläggande faktorerna för utveckling i de exportnäringar som är så avgörande för vårt välstånd. Det handlar om att skapa förutsättningar för utbildning genom hela yrkeslivet och här finns mycket kvar att göra.

Den snabba teknikutvecklingen och tilltagande global konkurrens gör medarbetarnas kompetens allt mer central för företagens utvecklingsmöjligheter och livskraft. För medarbetaren själv är tillgången till utbildning ofta avgörande för att kunna möta förändringar under arbetslivet.

Det blir också alltmer uppenbart att vi måste hitta lösningar för att fler, som vill och orkar, ska kunna arbeta längre upp i åldrarna. Det krävs förändrade attityder och en insikt om att i morgondagens arbetsliv är utbildning inte något som bara äger rum i ungdomen, utan som återkommer under hela arbetslivet.

Den högre utbildningen måste få en betydligt större roll för återkommande utbildning av yrkesverksamma. Dagens system passar dåligt för detta syfte och Unionen vill därför se förändringar både i resurstilldelning och i de regler som i dag styr.

Yrkesverksamma har sällan möjlighet att delta i reguljära utbildningar på dagtid och är därmed beroende av ett stort utbud av utbildningar i form av kvälls- eller distansundervisning. Det bör därför vara lika ekonomiskt fördelaktigt för högskolor att bedriva sådan utbildning som traditionell campusutbildning.

Vid utformningen av resurstilldelningssystemet är det också viktigt att det tas hänsyn till att yrkesverksamma ofta har andra förutsättningar och mål med sitt lärande än reguljära studenter. Exempelvis tar de färre tar poäng i genomsnitt, vilket bland annat kan bero på att det ibland snarare är kompetensen de vill åt än den formella meriten. Eftersom en betydande del av lärosätets ersättning är knuten till poängproduktion blir det mindre lönsamt att bedriva denna typ av undervisning.

För att ta tillvara på den kompetens som finns i samhället och ge fler tillgång till högre utbildning behöver det också finnas fler vägar in till universitets- och högskoleutbildning. Kunskap och kompetens som förvärvats i arbetslivet eller i andra sammanhang måste kunna valideras och användas både för att söka till högre utbildning och till att förkorta utbildningstiden. Processen är mer resurskrävande och ställer andra krav på för utbildningsanordnaren än vid formella meriter. Att högskolorna inte kompenseras för dessa kostnader innebär att få högskolor arbetar aktivt med detta idag.

För individen skulle ytterligare höjd fribeloppsgräns, möjlighet att få studiemedel än längre upp i åldrarna och förhöjt studiebidrag efter fem år i arbetslivet skapa ökad drivkraft för livslångt lärande. Ett treterminssystem med möjlighet att delta i utbildning under sommarmånaderna är ytterligare exempel på förändringar som skulle gynna redan yrkesverksamma.

Sverige hör till de länder som lägger störst offentliga resurser på utbildningssystemet. Men Sveriges position är inte självklar. Den högre utbildningen byggs snabbt ut både inom OECD och i många starkt växande ekonomier, bland annat i Asien. Det är oroande att Sverige har lägre andel i befolkningen med eftergymnasial utbildning än flera viktiga konkurrentländer.

Unionen anser att medarbetarna i de svenska industriföretagen ska vara bland världens bäst utbildade.

Cecilia Fahlberg, förbundsordförande Unionen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt