”Helt fel att landsbygden skulle få sämre elnät”

2018-05-29 13:21  
Tony Rosten, ställföreträdande generaldirektör och chef för nätreglering på Energimarknadsinspektionen. Foto: Hasse Holmberg/Scanpix/TT & Energimarknadsinspektionen

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

REPLIK. Att elnäten skulle förfalla på grund av ändrade regler är inget annat än dimridåer. Det finns goda möjligheter att investera i elnät framöver, skriver Tony Rosten på Energimarknadsinspektionen.

I debatten har det höjts röster om att elnätsföretagen inte kommer att ha möjlighet att investera i framtiden om de inte får höja priserna nu. I en debattartikel i Ny Teknik från den 24 maj, ”Landsbygden drabbas när elnäten förfaller”, verkar Oskar Almén på PA Consulting vara inne på samma linje. Min uppfattning är att detta är dimridåer, del i en intensiv lobbying mot Energimarknadsinspektionens förslag till ändrad elnätsreglering som skapar förutsättningar för mer rimliga elnätsavgifter.

Att förslagen särskilt skulle drabba landsbygden är inte bara fel. Det är också väldigt svårt att se logiken bakom resonemanget. Förslagen är nämligen lika för alla elnätsföretag, oavsett om de är verksamma på landsbygden eller i stadsmiljön, eller både och. De är också samma för såväl privat som kommunalt ägda företag.

Våra förslag handlar i korthet om att:

• reglera avkastningen för elnäten till en rimlig nivå. I dag tvingas kunderna möta prisökning efter prisökning, utan att det skett några dramatiska förbättringar i våra elnät.

• säkerställa att den avkastning nätföretagen får avspeglar verkliga och aktuella marknadsförhållanden, som till exempel ränteläget. Det kommer innebära att företagen kan finansiera sig på aktuella förhållanden på kapitalmarknaderna och att de kan återbetala det kapital som anskaffats på den öppna marknaden.

Det som Oskar Almén verkar ha uppfattat som kärnan i propositionen, som nu ligger på riksdagens bord, är hur länge ett elnätsföretag kan använda ett outnyttjat intäktsutrymme från en tidigare reglerperiod. I dag ligger många företag långt under den intäktsnivå som fastställdes av domstolen för perioden 2012-2015, helt enkelt av det skälet att man anser sig ha en rimlig avkastningsnivå.

Det som i debattartikeln kallas ”kapital” för investeringar är ingenting annat än den extra avkastningen från domstolsprocesserna. Denna har ökat företagens möjliga avkastning kraftigt jämfört med våra ursprungliga beslut. Kopplingen mellan ökad avkastning från domstolsprocesserna för tidigare år och framtida investeringar i glesbygdsnät är mer än diffus.

Den tankemodell som artikelförfattaren är inne på är han inte ensam om. Den går ut på att företagen först ska höja priserna för att senare investera i elnäten. Detta är inte rimligt. Verksamhetens långsiktiga natur innebär att den inte kan vara självfinansierad. Elnätsföretagen behöver helt enkelt ta fram kapital som investeras i elnätsverksamheten och detta kommer återbetalas av kunderna genom avgifter.

I sammanhanget vill jag understryka att elnätsföretagen är skyldiga att göra de investeringar som krävs för att exempelvis ansluta nya kunder och säkerställa leveranskvalitet. Och jag tror att de allra flesta elnätsföretag både vill och kan ta ansvar för detta.

På två punkter vill jag dock ge Oskar Almén rätt. Nämligen att förslagen innebär konsekvenser och att elnäten är i behov av investeringar framöver.

Självklart innebär våra förslag konsekvenser för vissa av landets elnätsföretag, nämligen de som maximerat sina prisökningar utifrån det ökade utrymme man fått genom domstolsprocesserna. Dessa företag kommer få sänkt avkastning och i motsvarande mån blir det lägre nätavgifter för kunderna. Det är också avsikten med förslaget.

För de företag som inte utnyttjar hela intäktsutrymmet i dag, däribland många kommunalt ägda företag, kommer förslagen inte få några drastiska konsekvenser.

Det är självklart viktigt att företagen har de ekonomiska förutsättningarna att anskaffa det kapital som behövs för att genomföra de stora behov av investeringar som finns i elnäten. Men det är lika viktigt att kunderna får betala rimliga nätavgifter. Därför har vi lämnat ett stort antal förbättringsförslag till regeringen.

Tony Rosten

Ställföreträdande generaldirektör och chef för nätreglering på Energimarknadsinspektionen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt